tisdag 8 april 2008

Nervprövande


Sitter med en för dagen eeeevighetslångsam, trilskande dator och töjer på nerverna. Finns det någonting som får mig att se rött är det när enkla saker tar lång tid. Som när en sida laddar och laddar och laddar, men ingenting verkar hända. Eller när folk står ivägen vid mjölkhyllan i butiken, velar fram och tillbaka mellan yoghurtar och gräddfil och lyckas blockera flera hyllmeter. Oftast är det dessutom fråga om en tjock tant, helst med både kundvagn och barnvagn, varför inte ett par-tre ungar i fyraårsåldern också.


I lördags stod jag och gnisslade tänder bakom en tant vid bankomaten på torget. Min buss stod på andra sidan gatan och väntade på att avgå mot Hallis två minuter senare, och jag var utan busspengar. Tanten tog ut pengar på typiskt tant-sätt, genom att långsamt och med eftertanke k-n-a-p-p-a i-n s-i-f-f-r-o-r-n-a i pinkoden. Stå kvar och läsa på kvittot. Omsorgsfullt vika in sedlarna i plånboken. Kolla att skärmen är tom. Vända sig om och börja vagga bort. Och hon var knappt medelålders. Ett tips: Ta ut pengarna. Försvinn.


Annat som ser till att pröva mitt tålamod är vädret i Åbo. I stort sett är det ganska skönt, för här har våren kommit för länge sedan. Det prunkar i dikesrenar och fåglarna kvittrar så det når mina öron genom mitt öppna fönster. Men. Vad är det som gör att vädret måste visa sig från sin sämsta sida - just de dagar jag ska ha terapi. Två dagar i veckan gör jag min praktik, vilket innebär att jag ger talterapi åt en fyraåring. Det innebär - efter en snabb kalkylering på eniro.fi - att jag cyklar nästan 11 kilometer. Och alltid i snöstorm, svinkyla, regn eller blåst. Idag står regn på menyn. Synd, för det är annars en ganska lagom runda att cykla i goda förhållanden.


Regnet innebär också att det inte blir användning för mina nya, söta vårskor idag heller. Bilden gör dem inte alls rättvisa, det är sötare i verkligheten. Och bekväma, vilket inte har någon som helst betydelse när det gäller skor egentligen...;) Men det är i alla fall en klar fördel, med allt detta cyklande och promenerande.




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar