Finlands soligaste stad!

Jobbgrej i Vasa idag. Jag fick återigen det där lilla flinet på läpparna när bilen rullade förbi busstationen och Halpahallihörnet och vidare förbi torget och Rewellcenter. Tänk att det just nu går omkring hejdlösa mängder av små studerande överallt. Små peffaniter och hankeiter och tekniskapojkar. Som får bo och studera och vara i Vasa, lyckans ostar. Snedda över torget mot Ollis på tisdagskvällarna. Luncha hos Sune Glader på Academill.

Oj, det där vasalivet! Det må så ha varit några onödiga studieår, men i mitt hjärta finns vasatiden alltid kvar. Jag minns först och främst allt som var roligt, alla härliga människor, friheten att komma och gå som man ville. Det var nu inte alltid så hejsan, men jag sa bara att det jag främst minns är allt det härliga, och då ska vi låta det vara så. Nåja, just den friheten ledde till att den här damen mycket sällan valde att gå till just föreläsningarna, men ändå. Med facit i hand var det ju en himla tur det. Att jag la mera tid på att dricka öl med roliga människor och uppleva Vasa än på att delta i övningarna i matematikens didaktik, menar jag. Rent spontant känns det senare rätt tråkigt.

I det här huset har jag bott! I en etta på 40 kvadrat, och det är stort för en studiekämppä för en liten flicka. Det var en hurja mysig lägenhet med kakelugn och grejer. Egen ingång med en mysig liten trappa att sitta på. Centralt låg den och kostade nästan inga pengar alls. Jag fick en liten klump i halsen när jag körde förbi den lilla Villa Villerkullaliknande byggnaden idag. Det var en sällsynt trevligt ställe att bo på. 

Jaja. Mycket vatten har runnit under broarna sedan dess. Det är både bra och lite vemodigt och ganska hisnande att tänka på. Men nu ska jag lägga av med att vara så förbannat sentimental. Lipsill.

Ni vet vad som kommer

Blablabla... sommar... blablabla... varmt... mummelmummel... bikini... blablabla... fantastiskt... hrrm... Sådär, då har jag bloggat idag också. För det har ju varit en alldeles fantastisk dag igen! Alldeles varmt och fuktigt i luften när jag travade ut genom dörren imorse. Ah.

Efter jobbet hoppade jag - nu kommer det oväntade, va - ut på en filt i trädgården och sög i mig så mycket solljus jag bara kunde. JAG ÄLSKAR DETTA. Ibland undrar jag om det inte är på ett nästan perverst sätt. Eller i alla fall osunt. En slags FOMO, ni vet. Och om ni inte vet så står FOMO för Fear Of Missing Out, alltså det där när man är hysteriskt rädd för att missa det som liksom sker, och är tvungen att hålla koll på var alla är och gör och försäkra sig om att ingen är någonstans och har kul utan att man vet om det för att man i så fall går miste om något viktigt.

Min FOMO rör solen och sommaren. Jag måste få njuta maximalt av den, jag måste få sola och simma och njuta och riktigt vältra mig i varje sekund av sommaren. Gud nåde den som skulle, säg, bjuda mig på kaffe en varm julidag och få för sig att servera kaffet inomhus. MAN MÅSTE VARA UTE I SOLEN, ANNARS ÄR JAG INTE MED. Jag är så hysteriskt rädd för att missa sommaren.

Annat jag har hunnit med den här måndagen är ett hysteriskt svettigt attackpass på gymmet, en sväng via butiken och lite hängande av tvätt i den ljumma kvällsbrisen. Lovely. När jag cyklade hem från gymmet tog jag som resultatet av en impuls en annan väg. Den som går längs Sundet. Och se där, vad vackert det var. Grönskande björkar, knastrande grus under däcken och måsskrän lite här och där. Hade nog i tankarna att jag skulle "fota till bloggen", men jag skippade det och bara njöt istället. Mmm.

Semesterhelgen

Dagar som dessa lever jag på hela resten av året. Det har varit en så fantastiskt fin helg att jag i flera omgångar fått nypa mig i armen för att säkerställa mig om att det inte varit en dröm. Orsaken till att det inte har blivit några blogginlägg förrän nu ligger i att jag inte har varit inomhus länge nog för att blogga.

Lördagsmorgonen började med gassande sol bakom persiennerna, och när jag hade vaknat var det bara att hoppa direkt i bikinin och ta kaffekoppen i handen och kliva ut i hettan. Morgonkaffe på en filt i gräset i högsommarvärme hör nog till mina top 3-grejer jag älskar mest på hela jorden. Solade en stund här hemma innan jag packade ihop mig och åkte till skären för att fortsätta med samma sak.

I skären var det fabulöst. Det enda som avslöjade att det inte var mitten på juli var att vassen var gul fjolårssådan. Annars var det måsskrän, strålamde sol från molnfri himmel och ljumma vindar från havet som gällde.

Traskade ner till sjön och tog premiärdoppet. Ska kanske inte sturska mig och påstå att det var direkt varmt. För det var det nog inte. Men inte så farligt kallt heller. Ni kan ju försöka gissa hurudan fiilis jag hade när jag satt på terrassen och saltvattnet i små pärlor över hela kroppen soltorkade medan jag satt och fluktade ut över viken. Det hör också till de där top 3-grejerna. Soltorka efter salt dopp. Detta längtar jag efter hela hösten och vintern och våren.

Framåt kvällskvisten var det bara att packa ihop sig, åka hem till stan och packa en ny väska och åka iväg med gänget till en villa i Larsmo, där vi badade bastu, simmade, badade bastu, simmade - ja, upprepa det där några gånger så fattar ni. För att sedan möta upp med ett annat gäng på en annan adress, där det grillades och mystes till sena kvällen. Och jo, det var fortfarande ljummet i luften när jag hoppade ur bilen hemma.

Idag har jag tillbringat dagen ute igen. Njutit. Det har varit sådan semesterkänsla hela helgen att jag inte riktigt har fattat att det ju inte ens är semester ännu. Framåt kvällen drog jag ut och åkte lite skridsko. Tog en sväng via Sundmun och playan och kollade att allt var som det ska. Och det var det. Snart kommer jag, stranden! Snart är du min igen!

Och så ikväll åkte jag till varikko i Öja för att byta till sommardäck. Har liksom inte riktigt haft, eh... tid. Eller inspiration. Eller ens lust att göra det tidigare. Jag menar, det kan ju komma svartis, ähum. Denna gång hade jag inte min brors mutterknackare till hjälp, eller ens hans långa handtag att öppna bultarna med. Men jag bytte däcken så tappert så. Med verktygen i reservdäcket och en förlängning i form av en järnrörsstump. Kan säga som så att jag använde ungefär exakt all kraft denna kropp har att uppbringa när jag lossade bultarna på det sista däcket. Lät som när storpojkarna maxar i marklyft på gymmet. Men lossnade gjorde de.

Det var den helgen, det. Den har varit fantastisk! Jag har njutit så tårna har krullat sig i flipflopsen. Mera av detta! Mera!

Högsommarvärme

Nej, hörni, idag har det nog varit alldeles för varmt. NÅNEJ. Trodde ni verkligen att jag skulle skriva en sådan sak. Iså fall känner ni mig inte tillräckligt bra för att läsa den här bloggen, hejdå. NÅNEJ. Det har varit en fantastisk dag! Imorse - alldeles varmt när jag gick ut till bilen. Som det kan vara mitt i den vackraste högsommaren.

Sedan hade min förman önskat att jag skulle försöka ta ut mina övertidstimmar den här veckan. Man bara: ojoj, kan väl uppoffra mig då. Jag menar, om man någon dag ska ta ut sin övertid så är det väl just en sådan här? Halv ett vinkade jag adjö åt kollegorna, stack hem, bytte om till - waiiit fooor iiiit - bikini och påbörjade njutning deluxe. Jag kan på riktigt bli nästan tårögd av de här första sommardagarna, för att jag har längtat så mycket.

Helt okej med filt i gräset, podcast i örat och solen på magen. Helt okej.

Framåt aftonen cyklade jag iväg till gymmet i typ inga kläder alls.  Det var bara ljumma vindar hela vägen. På gymmet var det ganska tomt, om vi säger så. Tänkte först att detta kommer att bli en Bodypump med mig, instruktören och kanske en till. Men rätt vad det var så började folk ramla in. Kanske de hade tagit sig några extra minuter i solstolen först bara. 

Den här värmen gör så mycket för mig så ni kan inte ana. Till och med en så enkel sak som att gå ut med soporna blir till en fest när man får göra det i jeanskjol och flipflops. Måste sitta en stund på gården sedan, bara ta in allt det gröna, pipa till när jag såg att små blå och gula blommor syns vid kanten av gräsmattan och njuta av den orangeaktiga kvällssolen. Enligt iPhonen är den 25 grader fortfarande, och klockan är halv nio i maj.

Och nu tvättar jag kläder. Som jag sedan ska hänga ut!

Lite olika grejer på en torsdag

Sen kvällslöpning längs Sundet ikväll. Och fast det var sent så sken solen så det glittrade i vattnet och folk var ute och gick eller satt på bänkar här och där. Någon picknickade till och med på en bergshäll nere vid vattnet. Vilken känsla!

Och där mellan båthusen såg jag någon som var ute och gick med en förfärligt ful hund. Nu tycker jag ju inte att hundar överlag är särskilt vackra, men denna var exceptionellt motbjudande. En mops, fy för den lede. Den hundrasen ser ju mer än lovligt vanskapt ut. Ihoptryckt och stabbig, gurglar och dreglar när den andas. Varje gång jag ser en mops tänker jag på en harunge som vår hund fångade en gång när jag var liten. Den hann hugga tag i den ganska hårt innan vi fick den att släppa, och knytet som blev kvar var inte särskilt bildskönt. En bitskadad liten sak vars ögon hade ploppat ut ur huvudet. Hui.

Idag efter jobbet satte jag mig i min solstol i trädgården, fällde ner ryggstödet, blundade mot solen och njöt så att jag nästan storknade. Tänk, för bara någon månad sedan var det beckmörkt vid tiden när man kom hem från jobbet - idag ligger man och solar en stund. Aaah.

Förresten kan man ju ana ett visst tema om man kollar sin facebookfeed nuförtiden. Det är ett himla snack om hockey, nämligen. Jag skulle fortfarande inte kunna bry mig mindre, jag är så OERHÖRT ointresserad av ishockey att det knappt är sant. Alltid varit ointresserad, för min del får vilket land som helst vinna. Faktiskt helst något annat land än Finland, för jag skulle inte orka med den där hysterin som infaller efter ett VM-guld. Undrar vad det beror på, detta att jag är så avogt inställd till hockey? Nå, det är ju inte som om man missar något genom att inte titta, man får ju all info via Facebook ändå.

Har väl njure att tänka med

Min storebror fungerar ofta som en slags teknisk support, det har framkommit ganska tydligt i den här bloggen. Det är inte en eller tvåhundra gånger jag har ringt och bara: "Eh, snabb fråga: var fyller jag på spolarvätska?" eller "En så sjukt kul grej hände - du var väl ganska bra på att fixa stockade avlopp?" eller "Om gräsklipparen INTE startar när jag drar mitt hårdaste i snöret, vad kan ja anta att jag gör fel då?". Och så vidare. Så är han bara: "Den har antagligen en stoppfunktion på handtaget, någon röd eller orange eller så. Håll fast den och starta samtidigt". Utan att ha sett hela prylen, alltså.

Ikväll var det igen en grej. Kom på att jag har sett en lampa blinka till på instrumentbrädan i bilen, och tänkte kolla vad det var. Men google ville inte svara mig hur jag än formulerade mig. Men man får inte vara dum, ser ni! Så jag ritade på en lapp med några streck en snabb skiss av hur jag typ mindes att symbolen såg ut, fotade och skickade mms till sagde bror. Svaret kom på studs, trots att jag inte riktigt var säker på om jag ritade rätt. Inga problem när man har en dygnet-runt-infobank bara ett telefonsamtal bort.

Här var det öde

Mitt huvud är tomt som en urholkad stock. Sitter krampaktigt och stirrar på skärmen, för jag ju inte bli en sådan som uppdaterar sin blogg var tredje dag. För jag avskyr sådana bloggar. Minns ni i bloggarnas ungdom, när särskilt storbloggarna uppdaterade typ sju gånger om dagen? Känns som att tempot har skruvats ner lite nu, och folk skriver längre och mera genomtänkta texter. Trots att det rimligtvis borde vara tvärtom, eftersom folk överlag kan mobilblogga kvickt som ögat.

En sådan varm dag idag, förresten! Barn har kommit intravande på kliniken i t-skjorta rakt från gatan, och när jag drog hem var det över en varm, asfalterad parkeringsplats med solen på näsan. Blir det bikiniväder i helgen? Detta ska bli intressant att se!

På tal om solande så borde jag klicka iväg en beställning till Adlibris eller något. Skulle vara trevligt att ha lite böcker att läsa i solstolen framöver. Jag som knappt läst en stavelse på åratal på grund av studierna - tappade intresset för fritidsläsande med allt detta tentande och avhandlingsskrivande - kom igång lite under semestern. Läste Små citroner gula och Den vita massajen, och köpte dessutom Avig Maria i Malmö. Den har jag börjat med nu. Kanske man skulle bli mera inspirerad att läsa framöver?

Här ska inte läsas mer ikväll, i alla fall. Jag ska packa ihop lite matlådor efter kvällens storkok, fixa fram morgondagens outfit och ställa mig i säng i bebistid ikväll, emedan detta är en ganska trött kvinna som skriver. Så det så.