söndag 25 september 2016

HEJ MAMMA

Min mor ondgjorde sig senast igår över att jag inte uppdaterar bloggen längre. Vilket hon i och för sig har rätt i, det senaste inlägget publicerades visst innan semestern. Hoppsan. Jag kan försvara mig med att jag åtminstone är aningen mera aktiv på Instagram, om någon nu känner att de vill följa mig där. Heter majahenrika, för den intresserade.

Nu är det snart oktober, men för den som känner att de vill ha en snabbuppdatering gällande till exempel sommaren och sådär kan ju fortsätta läsa. Det kommer en liten genomgång nedan.

Det var en LÅNG semester. Fem veckor, för att vara exakt. På den tiden hinner man med ett och annat. En sväng till Gotland, till exempel. Flög ner med men goda vän Niinistö genast i början av semestern och tillbringade ett förlängt veckoslut bland raukar, får och trevliga människor. På bilden ovan badar jag i Blå Lagunen, en av höjdpunkterna på resan. Annat vi hann med var skumpa i visbynatten, färjan över till Fårö och lite kändisspaning (bland annat Alex Schulman i sin cabriolet, Mathias Fredriksson på rullskidor och så Tjorven på Rute stenugnsbageri). Bodde hos min trevliga kusin med familj och huserade i en mysig stuga på deras tomt.

Vädret var ju fint, bara de sista två veckorna var det lite kyligt och regnint, men överlag var jag nöjd. Läste i trädgården, solade i skären, umgicks med vänner. Min gode vän S från Sverige kom på besök en helg, och vi sjöng allsång, drack vin och pratade viktigheter.

Även efter semestern åkte jag ut i skären under helgerna. Drack kaffe på terrassen, doppade mig i det salta vattnet och åt rökt abborre och grillat älgkött. En eftermiddag satt jag och pappa på varsin pall och länsade havtornsbuskarna på bär. Ett stickigt göra. 

Återvände så till jobbet i slutet av augusti och har alltså nu hunnit jobba några veckor. Ännu ska gräsmattan klippas några gånger innan det är dags att undvika krattandet (sådant GÖR jag bara inte) och kanske småningom bli tvungen att ta på sig vantarna när man går till jobbet. 

Idag är det söndag. Har just druckit sent morgonkaffe och funderar på att dra ut och springa en sväng. Imorgon sparkar vi igång en ny vecka med jobb, träning och kanske kvällskaffebjudningar hos grannen Niinistö. Allt är i sin ordning. 

onsdag 13 juli 2016

Det närmar sig

Dagarna minskar hela tiden. Vi snackar alltså nedräkning till semestern. Tänkte stämpla ut på fredag eftermiddag och slappa lite i några veckor. Ska bli roligt! Den här veckan har varit jättefin vädermässigt, har försökt vara ute i möjligaste mån efter jobbet, men soltimmarna har oftast lagt sig där innan klockan fyra på dagarna. Men i helgen var jag ute i skären och det var så fint så jag känner att jag har hunnit tanka lite sol i alla fall.

I lördags grillade vi och smuttade vin med kompisarna, och det är mycket möjligt att aktiviteten upprepar sig kommande helg. Måste ju fira semesterstarten på något vis, känner jag. Dessutom är B på besök från Åland, och sådant måste ju också uppmärksammas.

Hittade ett par passande shorts till det ringa priset av 7€ på H&M förra helgen! Det är inte alla dagar man gör det, så nu ska vi hoppas att det blir en shortsvänlig semester. Om inte annat så vore det ju synd om de inte kom till nytta. I övrigt ska sommargarderoben bestå av kjolar, klänningar, sandaler och annat jag gillar. Och bikini, det skönaste plagget som finns.

Ställdes inför en lite spännande situation i skären i söndags. Det började med att lillebror såg en orange prick ute på havet, och medelst kikare kunde se att det var en flytväst. Då var frågan - var det någon inuti detta flytetyg? Vi kuskade raskt ut med båten, samtidigt som jag i huvudet repeterade hjärt-lungräddningsförfarandet vi hade tränat på Första hjälpkursen i våras. Men PUH! Det var en barnflytväst, och den var till all lycka tom. Dessutom öppen, så man kunde anta att ingen heller hade glidit ur den. Tur det.

Nu ska jag ladda inför morgondagen. Två morgnar kvar med tidig väckning!

torsdag 7 juli 2016

Är det sommar så är det

Tänkte jag idag när jag stod på Hongkongs trädgårdsavdelning i tolv plusgrader och hällregn och valde ut blommor till trädgården iklädd shorts. Hittade lite ett och annat, lassade i bakluckan på bilen och körde hem. För att stå i samma iskalla hällregn och plantera mina nya blommor i lådan i trädgården. Det blev bland annat lavendel och prästkragar...och ungefär där tog mitt blomsterordförråd slut. Nå, fick blommorna nerpetade i rabatterna och kunde gå in och torka håret. Allt ska man vara med om i juli 2016.

Den här reklamen poppar upp i mitt facebookflöde med jämna mellanrum. Man tycker ju att just Pasqua inte är något lyckat produktnamn i det här landet, men vad kan man? Prosecco får mig förresten osökt att tänka på en viss New Yorkresa tillsammans med Niinistö. Där alltså just den drycken var ett avgörande inslag i de dagliga aktiviteterna. Heh.

Imorgon är det fredag! 

söndag 3 juli 2016

Jobbar på

Här har en del i kollegiet redan gått på semester för en vecka sedan, men Maja, hon jobbar flitigt på ännu. Ett par veckor till, sedan ska jag också lämna mottagningen för några veckor. Har hur som helst sett till att njuta av sommaren också hittills, jobb eller inte. Det är ju ändå många kvälls- och helgtimmar man har på sig för sådant.

Här satt vi till exempel med flickorna på bryggändan i Öja en kväll och kisade mot solnedgången. Ajaj, så vackert det var, där vi satt och talade om känslor och lyssnade på måsskrän och sådär. Citerade Sven Kobacka gjorde vi också, det är ett återkommande inslag för oss. "Jaså tu har kläppi?" och sådär.

Igår satt jag i lugn och ro på farstubron med ett glas rött och lyssnade på Whitesnake och hade det ganska bra. Bristen av en blommande syrén till trots. Efter en stund slog bästa L följe, och vi drack mera vin, lyssnade mera på Whitesnake och talade - vad annars - om känslor. Målet för kvällen var, citat "att reda ut allt" (inte helt klart vad detta "allt" egentligen var för någonting), och vi kom i alla fall en liten bit på väg. Sedan traskade vi under ett gemensamt paraply i ett stillsamt sommarregn till Amarillos terrass för en liten kall Caipiroska. 

Idag har jag mest slappat, chattat med kompisarna och mot kvällen tagit ett litet dopp i ett ganska kallt vatten. Ska inte göra så mycket mer, har jag tänkt. 

måndag 20 juni 2016

Jag sörjer ett träd

Hej, hej, hallå dagboken! Har vevat igång datortröskverket och tänkte uppdatera bloggen för en gångs skull. Först av allt vill jag komma med ett sorgebud. Ni minns mitt fina syrénträd i hörnet av trädgården. Det som jag eeelskar, som doftar så gott och är så vackert så här i början av sommaren. Nå. Det var ju stormen Salomon häromveckan. Och när jag stegade ut över gräsmattan morgonen efter var det en syrén som låg längs med marken. Jag blev faktiskt uppriktigt ledsen över att mitt kära träd hade givit vika för stormen, men hann inte reflektera vidare över saken (panikstressbråttom till jobbet och det där, ni vet). Dessutom var jag väl mest nöjd över att trädet inte hade blåst på bilen, utan åt andra hållet. Puh!

Fick hur om helst sedan ta telefonluren i vacker hand och ringa åt disponenten och fråga hur man gör med ett omkullblåst träd på sin gård. Disponenten frågade vilken typ av träd det gällde. "Syrén", svarade jag. "Jaha. Det räknas som en buske. Den ska du fixa bort själv". Eh. En flera meter hög "buske" med en tjock stam. I mina ögon ett ganska rejält träd. Men kör i vind, då. Har ju en trädexpert i form av en pappa inte långt härifrån. Han fick komma och kapa upp syrénen och forsla bort den. Det var med sorg i blicken jag såg släpet med de vajande grenarna rulla iväg från tomten när vi var klara med görat. Min fina, fina syrén, det överlägset vackraste jag hade i min trädgård.

Tog in ett par kvistar för att i alla fall få njuta av blomsterprakten i ett par dagar. Och måste nu i efterhand säga att trädgården ser förjävlig ut. Ett stort, tomt hål i hörnet av gården. Några spretiga buskar är allt som är kvar. Usch.

Nå. Det om det. Har fått totalpippi på zucchini för tillfället. Det bästa jag vet just nu är zucchini i ugn, tillsammans med gott kryddat maletkött. Ätit flera dagar i rad, och än finns det kvar i kylen. Kittlar dödsskönt i kistan för ett hungrigt kvinnhjon om kvällarna. Just sänkt dagens ranson, och ajaj vad gott det var. Borde kanske bjuda in damerna på min bravur? Zucchinilåda och kopiösa mängder rödvin, vore inte det något?

Ikväll träffades vi med gänget i Roskaruka för lite backintervaller. Och herregud så tungt det var. Det är så att man ser stjärnor och månar och hela halva solsystem när man tvingar sig uppför det sista krönet till toppen. Hade sådan mjölksyra i låren att jag sånär kräktes på hemvägen när jag cyklade den sista snutten i ett ganska blåsigt juniväder. Hua. Var tvungen att ligga i fosterställning en bra stund innan jag kunde ta itu med livet igen. 

Imorgon är det tisdag med allt vad det innebär. Kanske skulle lägga sig i vettig tid ikväll? HA!

torsdag 19 maj 2016

Skumpatillbakablick

Våren, våren. Den löper på här, varje dag mera löv på träden, mera grönt på marken, mera fågelsång och varma vindar. Förrförra helgen var det till och med bikinipremiär, och av kollegornas kommentarer att döma så hade jag till och med fått lite färg bara genom att sitta på skäriterrassen en liten stund. I like it! Simmat har jag faktiskt inte gjort ännu, men det ska vi snart råda bot på.

Idag fick jag ett brev på posten där man kunde läsa att jag har fått "arbetserfarenhetstillägg" efter mina fem år på jobbet. Det ni! Under ett Facetime-samtal till Öja utbrast mamma att "Jaha, så du har fått ålderstillägg?". Jag hyssjade genast ner henne. ERFARENHETSTILLÄGG, heter det. Ingenting annat. Eh.

Och exakt nu är det ett år sedan jag och min kaveri Niinistö var i USA! Kan inte fatta att det redan är ett år sedan vi drack skumpa i Central Park, drack skumpa på takterrass, drack skumpa i The View Lounge på 48:e våningen i New York City. Som ni märker hade vi ett visst tema för vår resa...

Imorgon är det fredag, folks! Hej på er.

söndag 3 april 2016

Rör och sånt

Det har varit en spännande vecka. Spännande på så sätt att jag hade fått en lapp i postlådan där man meddelade att den länge omtalade putkiremppan skulle påbörjas här i huset denna vecka. Sedan lite tider och klockslag för när det var användningsförbud av avloppen och sådär. Så långt hängde jag med. Men det var många infolappar, och de hade lite tvetydig information. Till exempel stod det med stora bokstäver att AVLOPPEN ABSOLUT INTE FÅR ANVÄNDAS UNDER DESSA TIDER och lite skrämselpropaganda utformad som så att REDAN OM MAN AV MISSTAG HÄLLER ETT HALVT GLAS VATTEN I AVLOPPET SÅ FÖRSTÖRS EN HEL DAGS ARBETE och så vidare.

Sedan stod det att det denna vecka gäller bostäderna X och Y, medan jag då bor i bostad Z. Jag vet inte jag. Om jag nu bor i bostad Z och man ska remppa bostad X och Y - behöver jag bry mig om det..? Varför skickar ni varningslappar åt mig om det inte ens gäller mig? Det kanske gäller mig också förresten, tänkte jag lite ängsligt efter att ha duschat tre gånger de där två första dagarna under rörremonten. Undras hur många HALVA GLAS VATTEN jag då gladeligen hade öst ner i avloppet? Kanske jag hade förstört hela rörrempan för hela husbolaget. Fan vet.

Dag tre av putkiremppaveckan konstaterade jag att hela huset visst var tomt. Alla andra hade flytt fältet. Får jag ens vara här? tänkte jag lite mera ängsligt. Alla bilplatser var tomma, alla fönster mörka. Utom Majas fönster, där flitens lampa brann. Nånej, inte flitens lampa. Men lampan i vardagsrummet där jag ofta ligger på soffan och spottar i taket, hur som helst.

Dag fyra av rörremontveckan. Jag kommer hem från jobbet och känner direkt jag kliver in att det luktar starkt och kemikaliskt ur alla avlopp i huset. Exakt likadant som det luktade i höstas när man gjorde en slags provputsning av rören. Någonting har de alltså gjort här. Testade att öppna kranen lite, och det kom vatten alldeles normalt. Man tycker ju att de skulle stänga av vattnet i en lägenhet där inget vatten får användas. Eller?

Dag fem. Jag kliver ur bilen på gården när jag kommer hem och möts av vägg-grannen som står ute på gården. "Hei kuule!" hojtar hon. Jag blir aningen skraj. Kommer grannen nu att meddela att putkiremppan har misslyckats på grund av att en idiot inte har fattat att låta bli att använda avloppet? Men nej. Grannen meddelar bara att de har varit på semester och att det inte har kommit någon vidare info om när de ska börja borra upp våra rör. Jag och grannen delar alltså avlopp, eftersom vi bor vägg i vägg. Och kusten är klar, vårt avlopp har varit i normalt bruk hela veckan. Huh!

Frågan kvarstår dock - när kommer de att fixa vårt avlopp? Känner att informationen är lite bristfällig här (vilket inte är något nytt, för rörfirman är från Jakobstad, och där är de ju kända för att "kråta", höhö). Hoppas inte imorgon, för då är jag i Uleåborg och har ingen möjlighet att komma och släppa in Rööri-Roope och hans kollegor. Men det är väl deras problem.

Uleåborg, ja. Jag har lovat att agera chaufför, och borde starta härifrån 06.40 för att hinna plocka upp kollegorna och vara framme i Uulå i tid. Få se!