fredag 31 oktober 2014

Tyky-päivä

Tjena mittbena! Har tillbringat dagen i Kalajoki med att bland annat spela frisbeegolf. En programpunkt under tyky-dagen jag nämnde häromdagen. 

Drajvär och puttär. Vet inte om det var så avgörande för resultatet att jag skiftade mellan dessa olika modeller beroende på kastlängd med mera. Mest gick det åt helvete ändå. 

Sån tur då att det var sjukt vackert väder och en ren fröjd att trava omkring på sanddynerna i kalajokiterrängen. Mmm, friskluftsförgiftning. 

När jag kom hem svidade jag snabbt om och satte punkt för arbetsveckan med ett spinningpass. I onsdags var jag förresten på ett sådant där Grit-pass jag pratade om här tidigare. Bara en spydde denna gång, vet inte om det är en bra eller dålig sak. Instruktören Timo delar i alla fall ut extrapoäng åt den som kräks under passet. Det ni. 

torsdag 30 oktober 2014

Lättroad

Så länge jag var borta på en skolning igår hade en av it-pojkarna varit och installerat en ny, jättestor skärm och ett sprillans nytt tangentbord på mitt kontor. Det är lustigt hur lättroad jag är ibland, för jag fick liksom en extra kick i form av arbetsmotivation bara på grund av en sådan sak. Fick undan en del pappersarbete bara för den sakens skull, att det kändes roligt och spännande med ny apparatur.Särskilt tangentbordet var jag lycklig över, för det var på något sätt lättbearbetat. Skön fiilis i tangenterna, smidigt att skriva på. Om någon vecka kanske jag ska investera i färggranna gem eller varför inte ett nytt, fräscht limstift. Om jag är så enkel att tillfredsställa, menar jag.

Fast egentligen är det väl de små detaljerna som gör det. Till exempel är det roligare att städa om man har möblerat om på ett trevligt sätt, och så smakar kaffet gott ur en ny, fin mugg. För att inte tala om träningsmotivation, att köpa nya skor eller träningsbrallor. Eller vad fan, inte ens det. Just nu är jag till och med peppad för att jag har köpt ett nytt hänglås till skåpet på gymmet.

Nu blir jag nästan rörd över hur lite jag är nöjd med. Lite som när jag som liten fick sådana där färgglada små godisägg av påskharen och enligt mors utsago lyckligt lekte med dessa i en evighet. Utan att alltså fatta att det var godis och att man hade kunnat äta dem.

Imorgon ska jag till Kalajoki och spela frisbeegolf, bara en sådan sak! Vi har alltså tyky-päivä med jobbet, därav det lite mera ovanliga fredagsprogrammet. Enligt programbladet börjar vi med kaffe och "kimppakivaa". Jag undrar.

I övrigt var det en viktig grej jag skulle blogga om, men nu har jag glömt bort vad det var. Tanken slog mig idag vid lunchtid och jag var på vippen att skriva en minnesanteckning i telefonen, men för att citera Lisa i Bullerbyn: "Äsch, det är ju bara sju saker, det kommer jag ihåg". Och sedan köpte de ju ingen falukorv. Eller Farlig Korv, som jag trodde att det hette som liten.

Nu måste jag avsluta detta innan det barkar iväg alldeles.


torsdag 23 oktober 2014

Herkkis

Vad är riktigt juttun med detta med hösttrötthet? Jag har tydligen drabbats av något liknande, för särskilt den här senaste veckan har jag ett sådant oerhört sömnbehov att det är ett SKÄMT. Kunde lätt sova dygnet runt, känns det som. Den uppmärksamme bloggläsaren vet dessutom att jag inte är någon morgonpigg person ens i vanliga fall, så man kan ju gissa hur fiilisen är där sjutiden på vardagsmorgnarna. Just det.

Imorse och i går morse var det buskallt när jag ställde mig iväg till jobbet. Jag som typ sådär allmänt hatar kläder och att vara påbyltad stegade iväg i sommarkavajen och ballerinor - visserligen denna gång med små nylonstrumpor i, men ändå - över den frostnupna gräsmattan. Kollegorna förfasade sig och undrade om jag inte frös. Nja, frös och frös. Lite onödigt svalt kanske, men jag fryser fortfarande hellre än har tjockt med kläder på mig. Ibland undrar jag om jag inte har det som heter "aistiyliherkkyys" på finska. Hatar ju kläder som sitter tight (som jeans, de klämmer på min mage!) och så hatar jag pyjamasar och nattlinnen (de korvar sig!) och så hatar jag lager på lager och allmänt att ha för mycket kläder på mig. Yllesockor hatar jag också att ha på mig. Vad vet jag?

onsdag 15 oktober 2014

Akta're vad vi har jagat i helgen

I lördags när alarmet pep klockan 05.45 undrade jag vad jag riktigt hade gått och lovat. Med tanke på hur mycket jag gillar sovmorgnar, alltså. Men det var dags igen för min årliga utfärd med pappa på älgpass i öjaskogarna, och då är det bara att sluta gråta med huvudet i dynan och hoppa i kläderna. Var lite sen i starten så jag hann inte dricka något kaffe och ingenting, bara packa på mig ordentligt med kläder och hoppa i bilen.
I exakt den här stunden kände jag en sällsam lycka sprida sig i min småhuttriga kropp. Rykande hett kaffe som porlar ur termosen ner i koppen, en fuktig oktoberskog och brandgula löv runtomkring. Och i snäckan i örat rapporter om att det var älg på gång. Måste förresten utifrån sett se ganska märkligt ut när två personer med lågmäld röst sitter och pratar i skogen och med jämna mellanrum tystnar mitt i en mening och stirrar rakt ut i luften. Detta alltså när någon meddelade något i radion.

Och visst hade vi ett bra pass! Det dröjde inte länge innan rapporter om att ett djur var på väg rakt mot oss och skulle korsa vägen vi satt vid. Närmare info meddelade att det tyvärr denna gång var fel sort, så vi fick bara vänta på älgen och släppa igenom den.

Det kännspaka brakandet hördes snart mellan träden, klamp, klamp, klamp. Lugnt och sakta klev älgen upp på vägen, ställde sig precis som en måltavla med sidan mot oss och klippte med öronen. Jag fotade. Sedan dunsade den ner i diket och fortsatte på andra sidan vägen.

Ett par minuter senare kommer Honken med nosen i vädret, duktigt följande spåren. Bara att fånga och berömma. Fel sorts djur med duktigt spårat ändå.

Ett par timmar senare kommer en större och kraftigare tjur glidande. Tar sikte rakt mot oss, men när han ser oss skyggar han undan och tar en liten lov längre bort. Också den älgen var "fel", alltså inte en sådan vi jagade, så den fick vi också släppa vidare. Också här kommer en duktig hund i orange halsband ett par minuter senare, bara att fånga in, klappa och släppa in i bilen. 

Vi hade ett pass till lite senare också, och där fälldes en kalv, och sedan var det en bra stund vid slakthuset med att putsa ur och klä av älgarna skinnen. Sedan var det en ganska frusen och mör flicka som åkte hem till stan, hällde upp ett vinglas, kröp upp på bastulaven och nästan somnade. Som väntat efter en dag i skogen.

Orsaken till att jag nu sitter och bloggar är som så många gånger förr att jag väntar på att golven ska torka. Har efter mycket uppskjutande äntligen fått röven ur vagnen och städat mitt lilla skitiga hem. Nu borde jag bara slänga de vissnade blommorna på verandan åt fanders och köpa ett par ljungtuvor. Och på fredag ska vi klippa häcken, min bror och jag. Med det är då det.