söndag 31 juli 2011

En något suspekt syn

Jo, förresten. När min stranddag började vara all, packade jag ihop mina prylar och åkte hem. På vägen mellan stranden och stan såg jag någonting som var så kul att jag tror att jag flabbade högt för mig själv. I diket, ungefär halvvägs mellan rondellen till stranden och landsvägen låg nämligen en fet jättenalle och sprattlade. Intill stod en lika fet papegoja och försökte hjälpa nallen på fötter, med ganska dåligt resultat.

Det låter som om jag sitter och hittar på, men jag lovar - hade jag inte sett det med egna ögon hade jag inte trott på det själv. Lite så att jag undrar ändå, fast jag själv var vittne. Undrar om de blandar något roligt i kaffet där på stranden? Eller om jag råkade ligga lite för nära någon mysko svamp i gräset?

Nu är det ju så att det finns en Pirate Park nära stranden. Och att man kanske har sådana där kolossala jättemaskotar där. De var nämligen jättestora, riktiga enorma skumgummivarelser. Och man kan ju tänka sig att dessa två maskotar var på väg hem (i papegoj- och nalledräkt?!) eller någonting, varpå den ene ramlade. Med en gigantisk skumgummikostym är det omöjligt att ta sig upp på fötter, så man måste be om hjälp av sin papegojkollega.

Detta var den enda vettiga förklaringen jag kunde komma på. Förutom det där med att jag kommit för nära och råkat slicka på någon konstig svamp.

Vilken givande dag! Jag har fått se både en uppblåsbar Barbara, en nalle och en papegoja inom loppet av några timmar!

Super Mario heaven

Lugn morgon med ett par koppar kaffe i soffan innan jag styrde iväg mot en sedvanlig sommarlördag på playan. Solen sken och det blåste lite skönt från havet när jag åkte förbi den lokala pizzerian. Där jag bongade en uppblåsbar Barbara-docka i rännstenen. Jahapp. Nå, konstigare saker har man väl sett en lördagsförmiddag. Tyvärr hade någon hanterat den ganska hårt, så den var trasig och halvtom på luft.

Njöt som en liten kissekatt i solen. Himlen var sådär knallblå, och hade riktiga Super Mario Bros-moln. Ni vet, ulliga, puffiga moln som är plattare nertill och toppigare upptill. Mmm... fina moln gillar jag. Såtillvida att de inte skymmer solen, ty då vill jag omedelbart att de ska dra åt helvete. Idag skymde de inte solen, utan utgjorde bara en fröjd för ögat. Ah!

Annat jag har hunnit med idag är att skruva lite bil (läs: stå bredvid och intresserat titta på när någon som kan byter en slang), relaxa en stund på Heimdjäälon och äta lite glass med en bror på farstubron, samt avsluta med en öl på Bryggan i gott sällskap. Dagens viktiga ämnen: användandet av flipflops på arbetstid, olika ords alternativa och ibland lite pinsamma betydelser samt huruvida chips är en lämplig kost för treåringar. Med mera.

lördag 30 juli 2011

Fredagsbastu i Kaabi

Arbetsveckan avslutades med att jag fick erbjudande om att haka på till en villa för att hänga lite i solen, simma och bada bastu. Och så gjorde vi. Till Andra Sjön i Nykaabi.

Skymning och kameratelefon är kanske inte att föredra om man vill åstadkomma exakt skärpa. Men i verkligheten var gräset alltså grönt och vattnet blått. Och lågt. För den oinvigde kan jag berätta Andra Sjön är långgrund också i vanliga fall. Nu var det långgrunt och lågt vatten, vilket gjorde att till exempel sjösättandet av roddbåten var lite krångligt. Man fick liksom gå så långt ut innan den släppte bottnen.

Sedan bastubad i en riktigt bra eldad bastu. Inte het, men fuktig så att man nästan kunde ha skurit med kniv i luften, och så att man blev dyngvåt innan man ens simmat. Till och med håret blev vått av bara den fuktiga luften.

Jo, och sedan hade jag visst glömt att ta med mig en handduk. Så jag körde lufttorkningsmetoden. Springa på gräsmattan och låta vinddraget torka en. Funkade hur bra som helst.

onsdag 27 juli 2011

Dazzling black velvet revolution

Igår fick jag shoppa smink tillsammans med en tant. Hade varit och tränat och drog som hastigast via butiken för att köpa ett par grejer. Svettig som en gruvarbetare, iklädd träningsbrallor och linne, löparskor på fötterna. Skubbade kvickt genom hygiensektionen i Anttila när plötsligt en kvinna stannade mig. Hon såg lite sådär lustig ut, fick känslan av att hon eventuellt inte var... eh, riktigt... riktig på alla plan.

Nå, hon frågade på finska om jag visste vilken mascara som var svart. Kosmetikaexpert M. Kronqvist stegade alltså fram och pekade i hyllan. "Den är svart. Och den. Och den där". Tanten fingrade lite på de olika tuberna. "Här står dazzling black. Den här däremot är velvet black, och den här är intensive black. Och jag vill inte ha något sånt, jag vill bara ha en svart mascara", sa hon bekymrat.

Det blev invecklat detta. Jag försökte förklara för tanten att de nog var lika svarta allihopa. Dazzling är inte mera svart är velvet, och huruvida den är intense eller inte spelar ingen roll. Varför mascaror ska ha så förbannat invecklade namn vet jag inte. Det är dramatic black och fake lash och great lash och one-by-one och lash evolution och fan och hans moster. Tro fan att det är svårt om man ska ha en jävla svart mascara.

Här började tanten förklara någonting om sitt eget sminkande. För den intresserade kan jag delge att hon mycket sällan använder smink, men att det enligt hennes utsago är kul att lägga på lite när man klär upp sig. Och att hon behöver svart mascara för att hon har så ljusa och tunna ögonfransar. Och att hon redan hade en passande ögonskugga hemma. Och ett läppstift som hon köpte i augusti ifjol, men att det fortfarande gick att använda, för att hon hade luktat på det och det luktade fortfarande fräscht.

Här började jag sakta backa undan och smet sedan iväg mellan hyllorna. Annars hade jag stått kvar ännu idag och dryftat make up-produkter och deras hållbarhet. Och huruvida deras namn motsvarar innehållet, och varför vissa mascaror kostar 7,90 medan andra kostar 19 pix.

fredag 22 juli 2011

Naggar ytterligare någon kvart

Igår (eller tekniskt sett idag) visade alarmet lite på 3 timmar till väckning när jag programmerade det. Det blir bara värre och värre. Men jag hittade på ungefär sjutton ursäkter till att det är okej att sporta med nattvak trots att man ska ta ansvar och jobba på dagarna.

1. I princip är detta fortfarande likställt med ett sommarjobb, eftersom jag började jobba den sista maj. Och alla vet ju hur det brukar (brukade) vara när man är (var) sommarjobbare. Sena kvällar, korta nätter, trötta morgnar.

2. Det är ljust, och man behöver mindre sömn på sommaren.

3. Jag tar igen detta under mina komamånader i januari-februari. Flera gånger om.

4. Jag läste en gång en studie av en forskare som hade kommit fram till att människokroppen klarar sig på 2,5 timmars sömn per natt, bara man gradvis vänjer den. Som jag gjort de senaste månaderna.

5. Det är fredag på ingång. Fredagar orkar man alltid. Till och med utan sömn.

6. Jag jobbar bäst med dåliga förutsättningar. Typ när jag hela tiden måste hållas på tårna och vara maximalt koncentrerad. Alltså är det närmast en fördel om jag är lite utmattad.

Och sådär höll jag på. Undra på att jag aldrig kommer i säng.

Och imorse var jag inte ett dugg tröttare än vanligt. Arbetsdagen gick utan problem, och jag lyckades få undan en hel del småpåtas förutom det vanliga arbetet. Kanske jag skulle dra ner till två och en halv timmars sömn ändå? Kunde ju vara en succé. Och så mycket mera tid man skulle ha!

Ikväll drog jag på mig min absolut gulaste topp och åkte lite skridsko. Den är så gul att man bokstavligen lyser i mörkret. Om någon såg en rullande neonskylt så var det bara jag.

Vädret just nu är förresten intressant. Det är fuktigt och härligt i luften, känns nästan exotiskt. Syrerikt, doftande. Mitt raka hår till och med krusar sig lite i fukten, notera lockarna i nacken!

torsdag 21 juli 2011

I'm burning, burning...

Tillbringat dagen på fyran. Vilket alltså är bäddavdelningen på hvc. Eller Libeckska om man nu vill det. Redan på förmiddagen hade jag småont i magen. Vid lunchtid när jag kutade genom tunneln till sjukhuset för att äta hade jag skapligt ont. När jag återvände till talterapin klockan tre för att avsluta dagen med att skriva var jag sånär dubbelvikt. Ni vet känslan när allt blod verkar samlas i mellangärdet och ingenting blir kvar i huvudet, så att man är nästan svimfärdig och kallsvettas som en alkoholist på katko.

Tiggde en Burana av en kollega, som slängde åt mig en ilsket röd tablett. På frågan ifall det var vanliga värktabletter eller typ knark svarade kollegan att det var någon slags kapslar. Extra snabbverkande. Happ, bra så. Jag vred in tabletten och skulle svälja den med vatten, men fanskapet fastnade någonstans mellan svalget och bröstkorgen. Trots åtskilliga klunkar kände jag hur det satt kvar, det där jävla pillret. Nå nog ska det väl absorberas där också.

Men fan vad det brände sig fast där i matstrupen! Och gör fortfarande. Varje gång jag sväljer går en ilande, svidande våg ner i magsäcken. Försökte med en kaffekopp nyss, men det bränner som fanken. Är det såhär det känns att ha halsbränna? I så fall vill jag aldrig pröva på den grejen.

Som ni märker - ny dag, nya klagomål. Först var det hosta och sedan var det sömnlöshet, sedan magont och sedan var det frätningsfara i matsmältningskanalen. Vad kommer härnäst? Bruten lårbenshals eller nageltrång? Håhå.

onsdag 20 juli 2011

Spårlöst

Det som dock är något tråkigt med att yra på och försöka vara tidseffektiv och hinna med allt, är att man blir något förvirrad och tankspridd. Till exempel var jag och handlade i fredags, och köpte bland annat hushållspapper. Tråkigt vardagsfakta, jag vet.

Dock - intressant fråga: vart försvann pappret? Ingen som vet, ingen som vet. Inte är det i skåpet i alla fall. Och inte har jag hittat det någon annanstans heller på en knapp vecka. Borta. Det är möjligt att jag har handlat någonting annat också, och lämnat hela påsen med hushållspapper och allting någonstans. Ska bli intressant att se om det börjar stinka typ ruttet kött här någonstans. Då kanske jag hittar mitt hushållspapper. Skit samma. Köpte nytt idag.

Dagens bonus! Har fått ett utemöblemang! Eller delvis. Till låns i alla fall. Möblemanget som jag trodde tillhörde grannen är i själva verket husbolagets gemensamma uteplats. Pax för att sitta där på helgmorgnarna och dricka kaffe!

På språng

Nog är det en fantastisk skillnad mellan sommaren och resten av året. Under andra årstider kommer man (man är alltså jag) hem, varvar ner, tar päikkärit på soffan, bläddrar i någon tidning, dricker kaffe och kanske drar ut på någon länk.

På sommaren kommer jag hem, sliter av mig kläderna, drar till stranden, simmar, njuter på en filt. Någon ringer, jag rusar hem, blixtduschar, drar någonting på mig och sticker vidare. På någon kaffekopp någonstans eller någonting. Alltsomoftast med lite fuktigt hår, lite sand mellan tårna eller lite saltvattensrester någonstans. Ofta är det bråttom när man ska iväg till nästa anhalt.

I något skede hinner jag tydligen iväg på någon länk eller på skrotlyft, laga mat och äta (tror jag?), fixa lunchlådor till följande dag (ibland, annars får man kuta iväg på lunchen och köpa något). I något skede hinner jag duscha ordentligt och tvätta håret. Någonstans tvättar och hänger jag kläder, någonstans hinner jag till butiken. Är bara inte riktigt säker på exakt när. Men någon gång måste det ju ske.

Kvällarna avslutas flera gånger i veckan i kvällssolen på Bryggan. Där det är så vackert att man sitter och drar ut på hemåkandet i timtal efter stängning. Styr till sist hemåt i natten, med lite kalla tår efter att ha suttit vid sjöstranden i tre och en halv evighet. Yrar på hemma och ställer mig klar för morgondagen, stupar i säng på småtimmarna.

Intensivt detta med sommar. Jag får nämligen panik i huvudet av att låta dessa fina soltimmar och ljumma kvällar vid vattnet gå till spillo. Tio minuter framför datorn efter jobbet är sådant jag får morkkis över. Jag måste få vara ute när det är sommar, jag kräks annars!

Om ni förresten undrar varför jag satt till alltför sent på Bryggan igår igen, så ger jag er förklaringen här:

Frågor på det?

söndag 17 juli 2011

En vecka igen

Ojojoj, så hade plötsligt en vecka till passerat. Helt obemärkt. Och jag har bloggat så här många gånger:





Jepp. Noll, alltså. Som sammanfattning för den intresserade kan jag berätta vad som har hänt sedan sist. Jag har:

-jobbat
-Bodypump:at...
-...och sprungit (eftersom den där töntförkylningen börjar vara helt borta, hurra)
-köpt en topp med Rolig Rygg. Eller ja, någonting ditåt.
-nött asfalten mellan Kokkola och Öja, eftersom jag har varit tvungen att dricka kaffe på Bryggan nästan varje kväll. Jo, man måste - det står i lagen.
-druckit vin och spelat Trivial
-promenixat till Calle tillsammans med flickorna och fått en betydligt bättre Caipiroska än förra gången
-solat på stranden och i parken
-...och därmed försökt ta igen hela veckans missade sol på en dag
-...och därmed antagit en rödlätt nyans

De tre sista punkterna har jag avverkat idag, söndag. Det var så hiskligt skönt att ligga och njuta - och somna lite - i solen att jag råkade bli lite välstekt igen. Nå, det blir nog bra.

Jag hinner tydligen inte riktigt med någonting nu sommartid. Alltid på språng. De är ju så korta de där timmarna efter fyra! Har till exempel inte fixat någon matlåda ikväll heller, och har ingen lust att ta itu med det nu efter tolv. Får hitta på något på jobbet imorgon. Dropp? God natt!

måndag 11 juli 2011

Fredag till söndag - så ska det vara!

Har haft en alldeles utmärkt helg. Så nära perfekt det går att komma. Med början redan i fredags, då jag direkt efter jobbet drog till stranden och solade någon timme. Kombinerat med efter-jobbet-päikkärit ute i det fria. Jag sover så gott på en filt i solen! Sorlandet av människor omkring en fungerar som rogivande bakgrundsljud.

I övrigt har helgen gått ut på att bada, njuta av värmen, och sedan ut på ett par drinksun på lördag kväll. Vilket också var synnerligen trevligt. Trots att jag fick världens sämst blandade Caipiroska. Som ska vara en iskall och fräsch blandning av krossad lime, krossad is och sprit. Men som i praktiken var ett par hela limeklyftor flytande i brännvin med en skopa snö på toppen. Utan sugrör. Riktigt asig var den. Mes som jag är så vågade jag inte slå näven i bordet och kräva en riktig Caipiroska, din inkompetenta jävel, inte någon som trillat med alkopåsen i en snödriva.

Nå, vidare. Vaknade självmant på söndagen och drog direkt tillbaka till stranden för morgondopp och kaffe. Låg och vickade på tårna och kände mig 110% avslappnad. Alldeles just precis som jag tänkte ta mitt sista dopp och förklara stranddagen all pep telefonen till och mor meddelade att man precis tog upp näten - ville jag ha rökt abborre? Nå vill man ha rökt abborre?! Ursäkta, låt mig tänka - ja!
Ut i skären alltså, där firrarna precis serverades. Mjälla, mjuka abborrbitar som smälter i munnen (om det inte vore för de där otroligt irriterande, tusentals benen som försöker förstöra upplevelsen).
Efter maten ett dopp i iskallt havsvatten. Så kallt att det värkte i märg och ben när de kalla strömmarna ilade kring en. Sedan kaffe på terrassen. Som avslutning på kvällen ännu en sväng via Bryggan lite senare, och så hem och i säng. Med lite blossande kinder efter en lång helg i solen, och strävt saltvatten i håret.

Kan det bara inte vara juli jämt?

lördag 9 juli 2011

Det blev en dag på stranden

Detta är just ett sådant inlägg som man kan läsa en januaridag då man har grävt fram bilen ur snön och med stelfrusna fingrar rattar till jobbet i beckmörker. Så att man kan försöka återkalla i minnet hur bra man kan ha det. Hör här: Inledde dagen med en simtur och morgonkaffe på stranden. Kan bara inte bli bättre. Ligga på filt och smutta kaffe och läsa lite eller plugga in mp3-spelaren i öronen. Borde dock skaffa en termosmugg så att jag kan ta med mig min egen slurk. Blir lite långtråkigt att vänta till klockan elva så att caféet öppnar.

Stranden var nästan folktom, som den ofta är på förmiddagar, vilket förvånar mig något. Vad gör stadsfolk en lördagsförmiddag i juli när temperaturen stiger över +25-gradersstrecket?

Nå, jag skiter väl i vad folk gör. Jag njöt nämligen storligen av att vada i ett stilla, sidenblankt vatten och ta en simtur med måsskrän i bakgrunden. Sedan nästan hinna torka på väg tillbaka upp till filten, trots att det var absolut vindstilla.

Himlen var absolut knallblå med fluffiga moln. Moln som glider fram snabbt i olika lager är roliga att titta på.

Det fanns också annat att titta på. När det började samlas lite folk bongade jag nämligen den snyggaste rygg jag beskådat någonsin. Tillhörande en ganska lång kille med ljusa shorts. Bodybuilderryggar ser bara korta, klumpiga och missbildade ut, så det här var ingen sådan. Detta var en alldeles lagom rygg. Lagom V-formad och brun, med en proportionerlig muskelsymmetri ända från korsryggen ut över axlarna. Funktionella, riktiga muskler istället för svällande, bulliga ballonger. När han lyfte någonting spelade alla de enskilda musklerna så vackert att man inte kunde låta bli att titta. Det är snyggt med rygg.

Framåt eftermiddagen efter någon timme i solen beslöt jag mig för att vara lite smart och inte pressa i solen tills jag kräks och är rödfnasig. Fast det verkligen inte är fråga om något egentligt pressande. Jag njuter helt och hållet av att vistas på stranden. Hur som helst så packade jag ihop min grejer, åkte hem via för en dusch och rullade sedan ner med cykeln på stan. Hittade ett par grejer (jaja, två klänningar då), och sedan hem. Lagom tills att det började åska och ösa ner regn. Det kallar jag en ganska väl avvägd dag.

Nu har jag samtliga fönster på vid gavel, men det sparkar inte särskilt mycket. Lite regnfriskt syre ska man väl i alla fall få in.

torsdag 7 juli 2011

Klagbloggen här, hej!

Idag fick jag ge mig inför den här infernaliskt töntiga hackhostan och skippa beachen efter jobbet. Inte för att jag tror att utomhusvistelse på något vis är skadligt vid förkylningar - tvärtom tror jag mycket mera på friska vindar än på tjock inomhusluft - men för att det packade i min stackars skalle, och jag för omväxlings skull mådde skit av värmen. När Maja mår skit av värme, då är hon definitivt inte i form.

Det som är lite segt är att det har varit en så förbannat fin sommardag. Som gjord för att njutas av. Fick först ett erbjudande om att få hänga med en kompis med barn på stranden, och sedan ett erbjudande om torsdagslonkero på Bryggan. Båda tackade jag nej till. Med långa tänder. Kan inte tänka mig ett bättre sätt att tillbringa en julidag, först på beachen och sedan nedvarvning på Bryggan. Och så ligger man här och hostar lungorna ur sig. FAN.

Klagbloggen over and out.

onsdag 6 juli 2011

Designern

Ibland borde man vara sin egen designer. Eller ha en anställd sådan. Jag får nämligen rätt ofta någon slags idé gällande någonting som jag bara måste ha. Och det är alltså ingenting jag har sett i någon butik eller på nätet eller någon annanstans. Jag hittar alltså på någonting som jag skulle vilja ha. Lite som att gå och längta efter glass som smakar gnoij eller sakna tv-programmet Blipp. Saker som alltså inte finns.

Här senast var det ett par skor som jag prompt måste ha. Skor som skulle ha - eget citat - "satans massa remmar och buissness". Inte gladiatorskor och inte högklackade skor med remmar. Jag visste bara att det var en speciell typ av skor jag skulle ha. Alltså måste ha. Som tur råkade jag hitta dem jag skulle ha helt apropå. Till nedsatt pris, dessutom.

Nu har jag nya projekt. Till exempel behöver jag en topp eller en klänning med den oklara beskrivningen "rolig rygg". Jag är så trött så jag kräks litegrann på den här raka, tråkiga tanktopmodellen på toppar och klänningar, eller den som jag avskyr: tunna axelband med synliga bh-band under. Som var siisti i högstadiet. En rolig rygg kan vara flätad. Eller ha en sådan där lång och smal brottarrygg. Eller ha någon typ av öppen rygg. Eller något. Har googlat och kollat, men hittar ingenting.

Och så behöver jag en kort och tunn kofta/kavaj/whatever med korta ärmar. Att ha till vardags, eftersom jag äger så många ärmlösa plagg, och behöver täcka axlarna på jobbet. Ingen aning om sådana ens finns, men om det gör det så vill jag ha... sisådär en tre-fyra stycken.

Sedan har jag någon tanke om en särskilt slags bikiniövredel och så var det något med ett roligt vristsmycke också. Men de har jag inte till fullt designat färdigt i mitt huvud ännu...

Och jag har inte ägnat morgondagens lunchlåda en tanke ännu. Eller jo, ett flertal tankar nog. I stil med "Fan, jag borde väl laga någon mat tills imorgon", i ganska många omgångar. Men inte kommit längre än så. Nå. Tänker i alla fall inte börja knåpa ihop någonting mera ikväll, det får bli någon slags improvisation imorgon istället.

Inatt har jag också hostat som en liten, argsint getabock. Klockan stod på drygt 04 när jag rosslade som mest. Detta är alltså andra veckan med minimal sömnmängd. Rätt segt.

tisdag 5 juli 2011

*Host, host*

Jepp. Fortsätter med att sova både lite och dåligt, i samma andra som jag hållit på nu i en dryg vecka. Igår gjorde jag ett försök och låg duktigt med huvudet på kudden klockan elva. Men det hjälpte inte stort när jag låg och vred mig som en mask i många timmar efter det.

Delvis beror den här sömnlösheten på något så infernaliskt töntigt som förkylning. Förkylningar är såpass nördiga att jag i det längst undviker att erkänna att jag skulle ha något sådant. Liksom - hosta och snor. Det hör man ju direkt, det är ju bara för mesar och veklingar. Hosta. Hur mesigt är nu inte det på en skala? Typ åttahundratvå.

Nu har jag väl fått se mig besegrad av fanskapet, eftersom jag hostade så jag sånär kräktes inatt. Det bara slutar aldrig när det börjar. Inte förrän jag tzöijis och måste hålla andan en stund. På småtimmarna gick jag alltså omkring (jo, gick) och hostade som en människa med långt gången lungsot. Hostelihost, bara.

måndag 4 juli 2011

Krax

Har nästan helt och hållet tappat rösten. Inte bara på grund av helgens eskapader, ska tilläggas, för jag var hes redan i fredags. Men hesheten blev kanske inte direkt bättre av det hela. Måste säga att det känns något handikappande, med tanke på att rösten är en ganska... eh... central grej på mitt jobb.

Nu har jag - kors i taket - varit tyst sedan jag kom hem. Inte ens för skojs skull sjungit Pink, vilket man annars ska passa på och göra då man har ett läckert rasp på stämbanden. Nu är raspet mera en gravt dysfunktionell röst som knappt hörs, så Pinks repertoar får vila. Och så hoppas vi att rösten är tillbaka imorgon.

söndag 3 juli 2011

Kläddiskussioner

Igårkväll var det lite svårt att komma på Grejer Att Göra, så vi tog till det säkra kortet bowling för att värma upp lite. Och fast jag nu är rätt så skit på att bowla, och typ alltid blir sist, trots minutiös koncentration, så är bowling väldigt kul som sysselsättning på ett mindre schack. Man har liksom en uppgift att utföra, annat än att bara sitta och komma på diskussionsämnen. Och man får dricka kalla drycker och lyssna på musik och titta på och diskutera musikvideon samtidigt.

Sedan drog vi vidare till Amarillo och därefter till Calle. Packat med folk var det, eftersom folk som hade varit på Mustakari in Memories droppade in, särskilt där efter midnatt. Drog en sväng genom karaokebaren också, för det hör till att höra vilka låtar som spelas och sjungs för tillfället. Och alltid är det någon übersönderspelad stereotyp karaokelåt som snurrar. Sist vi travade in klämde en tant i med Miljoona Ruusua, och igår var Satumaa låten som drog igång genast vi kom. Nu väntar jag bara på Metsäkukkia nästa gång, så är repertoaren fullständig!

På damernas råkade jag igen ut för det där som jag är så dålig på. Nämligen att fatta om folk jävlas eller inte. Jag har väldigt svårt att läsa av sådant, till exempel tolka kommentarer och förstå om folk är genuint intresserade eller bara ställer sarkastiska frågor.

Jag stiger in på muggen i sällskap av bästa L, och väntar på min tur. Genast kommer en medelålders kvinna ut ur ett bås, tittar på mig och särskilt noga på det jag har på mig, i detta fall en axelbandslös klänning. På finska säger hon "Hur kan du riktigt ha en sådan där? Jag menar, ramlar den inte ner?", varpå jag svarar "Nä. Eller jo, kanske den glider ner någon gång, men då är det väl bara att dra upp den tillbaka, höhö".

"Oj nej, jag skulle nog inte kunna ha en sån. Måste du inte gå och dra upp den hela tiden? Är det inte irriterande?". Nu hoppar bästa L så gulligt in i diskussionen och bara "Äh, den har ju gummiband och allt - nog hålls den uppe!". Sen kommer vi in på något om tiss-storlek, och sedan blir två toaletter lediga, så att L och jag får gå in och göra det vi skulle, och diskussionen avslutas.

Jag har fortfarande ingen aning om ifall kvinnan jävlades, om hon inte gillade mina kläder, eller om hon genuint var intresserad av hur en axelbandslös klänning hålls på plats. Hon verkade i och för sig rätt trevlig, så kanske hon bara försökte småprata i toalettkön, vem vet.

lördag 2 juli 2011

Lördag i parken och på stranden

Tog sovmorgon imorse, åt frulle och drog till playan, eftersom solen sken och det redan (eller fortfarande, heter det) var varmt hemma i lägenheten. På playan var det däremot folktomt, eftersom det var rätt svalt där, och dessutom blåste en hård vind från havet som gjorde vattenytan ilsket vågig med vassa toppar och skum. Hm.

Fast jag egentligen hade bestämt mig för att ta en playadag (och med mina principer betyder det i praktiken att jag genomför planen även om det skulle hagla blodiga spikar), så traskade jag en kort sväng över området, och satte mig i bilen igen. Dags för plan b - en park.

Kände mig så väldigt stadi när jag tog plats i en skyddad park vid sundstranden, i lä intill en buske. Den äldre generationen öjbor skulle antagligen ha skakat på huvudet och tyckt att "Noo e hon undeli honde Kronqvistarn...". Förresten ligger det inte riktigt i öjbons natur att sola. Man ska mera klippa gräs, pynja med båten eller bygga om skäribastun. Inte ligga och blunda mot solen, allra minst i en park - i stan.

Hur det nu var så låg jag någon timme och solade i parken. Lyssnade på musik och läste Slash. Jo, fortfarande Slash. Jag ska säga att det tar en förbannad tid att läsa en bok när man enbart har den som litteratur vid solbad. Och alltså läser en sida - somnar - läser samma sida - somnar - börjar på nästa sida - somnar.

Det var riktigt, riktigt varmt i solen. Efter parksolandet tog jag ännu ett dopp I SUNDET! Nånej, det gjorde jag såklart inte. Jag har ingen direkt dragning till att simma med bajskorvar, lik och sopsäckar. Men jag hoppade snabbt i bilen och drog till Sundmun för att simma en snabbis. I vatten som faktiskt var rätt ljummet. Ett par knoppar hade hittat till stranden, men fortfarande skrämde den hårda blåsten iväg de flesta. Nåja - mera plats för mig!

fredag 1 juli 2011

Lite sömn, mycket av allt annat

Puh! Det är tungt när det är så varmt. Inte värmen i sig, men att man måste göra grejer hela tiden. För att ta vara på dessa alltför få varma dagar vi har i det här landet. I förrgår var jag ute och trissade semisent, kom hem och fick i princip krypa till kojs direkt. Sov dyngdåligt, skrapade ihop till kanske fyra timmars sömn till sist.

Nåja, upp tidigt och iväg på jobb. Framställde en lunch av en burk tonfisk och lite random gräsväxter och blader eftersom jag inte hunnit stå och koka någonting dagen innan. Efter jobbet springande med andan i halsen till gymmet, och därifrån raka spåret till beachen och hoppa i plurret. Sedan soltorka på stranden. Just när jag började känna mig medvetslös av hunger, efter jobb och träning och tänkte åka hem och äta, då pep telefonen och jag kommenderades till Bryggan på kvällskaffe med damerna.

Och om man tittar på alternativen denna perfekta sommarkväll såg de alltså ut såhär: a) stå hemma och svettas och koka mat eller b) sitta med de bästa på en vacker Brygga och prata skit och dricka kaffe och se när fiskar då och då spritter till och stänker vatten strax under ens fötter - vilket väljer man då? Nå, inte är det matalternativet i alla fall.

Alltså hem i full fart, byta kläder än en gång och så iväg mot Öja. Och onekligen en vacker afton var det. Absolut kav lugnt, inte ett vasstrå rörde sig, och solen började sakta sänka sig mot björktopparna. Till sist, sent om sider landa hemma på allvar för första gången den dagen. Och då var det tack och god natt.

Det har varit en intensiv vecka, som har susat förbi i rasande fart. Fattade inte att det var torsdag och alltså fem före helg, förrän det kom på tal igår. Jag tycker att det rimligen borde vara typ tisdag kväll nu, men tydligen står det fredag i almanackan. Inte mig emot, jag ser fram emot en liten sovmorgon imorgon, efter att ha sovit lika bra som en vampyr med AD/HD den här veckan. Inatt riktigt jävla pissdåligt, ännu efter 04 någon gång gick jag upp ett sista varv och klampade eftersom jag fick så tråkigt.