fredag 25 april 2014

Det jag avskyr mest

Loma eller inte, jag tänkte använda tiden till att göra nyttigheter också. Alltså efter att jag hade tagit en lååång sovmorgon, ätit långsam frulle i soffan under filten och sedan tagit en kopp kaffe med mig ut i trädgården och suttit på en filt och lyssnat på podcaster samtidigt som jag drack upp sagda dryck.

Den uppmärksamme läsaren känner igen filten. Den figurerar ofta på bloggen under sommarmånaderna.  Ett klart vårtecken när den börjar bredas ut i trädgården och på stranden och lite varstans. Oj så skönt det var med sol. Satt och blundade mot strålarna så länge tålamodet räckte, och det är en stund när det gäller att lapa sol. Hettade och blossade trevligt i ansiktet när jag kom in. Skönt!

Sedan bröt helvetet lös. Alltså nej, inte så. Men det lilla helvetet som består i att gå igenom tråkiga papper och betala räkningar och allmänt reda upp alla lösa trådar som har en tendens att hänga i det här hushållet. Satt vid köksbordet mellan olika dyngtråkiga pappershögar med de osynliga rubrikerna "måste betalas", "måste kollas", "måste skickas in", "måste ringas och redas ut". Äääh, vad tråkigt. Efter att ha suttit och ångestsvettats en stund fick jag åtminstone utrett den största delen. Kvar blev ett par lappar som jag ska ringa om nästa vecka. (HaHAAAHAAA, alltså någon gång i höst, om vi ska vara realistiska. Tidigast).

Nåja, någonting fick jag gjort i alla fall. Och nu är det fredag kväll. Trevlig helg, allihopa!

torsdag 24 april 2014

Två veckor

Två veckors paus från bloggandet, och jag fattar att ni håller på att gå upp i limningen av nyfikenhet över vad som kan ha hänt. Tja, inte mycket. Har bara inte haft lust att skriva. Sorry ifall någon trodde att jag skulle komma med rafflande nyheter. Typ att jag har tagit mitt pick och pack och hoppat på ett flyg och hädanefter kommer att driva bloggen Majas Hus Australia Edition. Eller något.

Påsken kom och for. Jag hann precis vara på stan en sväng när min vän E med barn var och påskhäxade hos mig. På farstubron väntade ett påskbrev och ett påskris med fjädrar när jag kom hem. Synd att jag inte var hemma när de kom, för jag hade bunkrat upp med lite påskägg just för de där häxorna. Nästa gång!

Det bjöds på påsklunch i skären. Första gången i vår jag var där, och det blåste en ruggigt hård vind där ute bland klippor och skär. Vita handskar på vågkammarna, som man säger. Årets första rökta abborrar inmundigades, och nog är det vet ni gott med nyrökt fisk!

Sedan fick jag det ärofyllda uppdraget att koka kaffe. Och som ni fattar är det inte bara att veva igång Moccamastern där ute i skären. Kaffekokande på villan innefattar nämligen sådant som tändstickor, ihopknycklade tidningar, draglucka och spjäll. Lite sotiga fingrar och sådär. Men det lyckades bra och snart knastrade vedspisen igång och kaffet blev klart. 

Det blev lite krogliv och sådär när jag återvände till stan, och efter att påskhelgen var avklarad skarvade jag i med min vinterledighet, och den håller jag på med än. Ska vara ledig veckan ut, ladda batterierna och allmänt ta det lugnt. 

Ledig, ja. Ifjol drog jag ju till Skåne den sista veckan i april, i år tänkte jag bara relaxa och ta det lugnt. Små programpunkter då och då. I tisdags bjöd jag helt kallt in mig själv till min goda vän S som är hemma med barn för tillfället. Det blev några timmar i gott sällskap, vi läste till exempel traktorböcker och byggde/rev klosstorn och drack kaffe. Tack för att jag fick komma!

Igår gick jag först en sväng på stan och shoppade lite kläder (någon slags röd klänning - NÄR ska jag använda den egentligen, fattar inte vad jag håller på med), sedan en tur till föräldrahemmet och sedan mot kvällen en långfika hemma hos bästa L. Analyserade viktiga saker och drack kaffe och allmänt tog det lugnt.

Få se vad man hittar på idag. Tänkte gå ut och blunda mot solen en stund först i alla fall. Odla fräknar och så. Hej!

onsdag 9 april 2014

Vad är jujun?

Den här JÄVLA låten spelas på radio hela JÄVLA tiden för tillfället. Förutom att den har ett irriterande beat med en irriterande, knarrig röst så fattar jag inte ett JÄVLA skit av texten. Har spetsat och spetsat öronen, och nejförbannat jag förstår vad den handlar om. Det var någonting om att tvätta ryggen i bastun, ungefär så mycket snappade jag upp när jag riktigt ansträngde mig.

Var tvungen att googla fram den. Och nu hatar jag den ännu mera. För det är en så simpel och dum och fånig text att jag blir galen. Varför gör man sådan här skit? För att använda ett uttryck jag och bästa L brukar svänga oss med: "Det här är ingen riktig musik. Det är bara någon jävla banjo".

tisdag 8 april 2014

Elvistely i karaokebaren

I lördags var vi ute på middag med flickorna. Det var sjukt mysigt, vi kom fram till att vi borde göra detta oftare. Det var rödvin och biff och dessert och till sist drog hela gänget till med kaffe och konjak på maten. Konstaterade att det är kul detta med att vara vuxen. Frågan är om inte just den stunden, när vi efter maten och vinet fick sitta och snurra konjaken i kupan och prata om Viktiga Saker med flickorna. Just när man liksom har kommit in i den innerliga stämningen som uppstår i sådana situationer.

Skål, flickor! Snart igen!

Sedan traskade vi i klapprande klackar till Kilta, och fick ett bra bord. Som jag tidigare nämnt är det servering till borden på Kilta, och det gör saken så sjukt mycket mysigare. Och de får garanterat mera sålt på det stället. När serveringspersonalen i vita skjortor med jämna mellanrum kommer och frågar om det får lov att vara något mera, ja... då får det ofta vara det.

Och så vidare till Amarillos karaokebar och en stunds häng. "En stund" kan i vissa fall betyda till och med valomerkki halv fyra, ifall någon undrar. I vissa fall, sa jag. Men en trevlig kväll hade vi!

Måndagen var något utmanande. Efter helgens strapatser var det lite segt att vakna klockan 05 och stappla ut på gatan med ögonen i kors och vänta på kollegan som hade lovat plocka upp mig. Vi skulle iväg på en jobbgrej till Uleåborg i denna sjukt tidiga timma. Anledningen att vi tog bil var att VR tydligen har dragit in klockan sex-tåget till Uleåborg. Det tåg vi hade kvar var det som avgick 04.15. Med jämna mellanrum ser jag att folk likear VR på Facebook, och jag ställer mig alltjämt förbluffad inför detta faktum. Det finns väl för fan ingen som gillar VR?! Säg en enda sak som skulle vara värt att likea. Fy fan. Som tur hade vi en välrullande Toyota till vårt förfogande.

Det var en lång dag i Uleåborg, och klockan 18.30 stapplade jag med bortdomnad röv ut på min hemgata igen. Då hade vi hunnit diskutera bland annat briljansen i uttrycket "elvistellä", som jag tycker är ett av de bästa finska orden som finns. Det och mycket annat. Det blev rätt många timmar i bil den dagen.

Och nu är det visst tisdag, hörni.

fredag 4 april 2014

The week on the stick

Sätt veckan på stickan och för den till granngårdsflickan. HÖHÖ. Och det är just det jag har. Veckan på stickan, alltså. Och trots att det just nu skulle locka mest av allt att gräva ner mig på soffan under en fluffig filt och ta en lång tupplur - kanske till morgonen - så valde jag det smartare alternativet. Starkt kaffe i min största mugg. Sedan fredagsgym.

Synd bara att det här kaffet verkligen smakar skit. Har varit öppnat i rumstemperatur för länge och tagit smak av allt i sin omgivning. Mest damm, känns det som. Fy fan. Idag dricker jag verkligen inte kaffet för smaken. Bara för att hållas vaken.

onsdag 2 april 2014

Älskar mina ben!

Alltså mycket kan man ju hålla på och gnälla på vad gäller den egna kroppen, men fan vad jag gillar mina ben idag. Och detta har en bra mycket djupare innebörd än formen på låren eller något liknande, bara för att förtydliga. Var nämligen ute och sprang ikväll. En vacker länk längs sundstranden, en sväng ut till Sundmun och till och med en runda på sandstranden.

En jävligt tung länk var det. Seg i benen, blodsmak i munnen, motvind och allmänt trögt. På väg hem kändes det som om jag stod på stället, så tungt gick det. Hade rent ut sagt ganska leidon med springande, för det var en sådan där länk när det bara inte är roligt. Så, när jag hade kanske ett par kilometer hem och segade mig fram längs en cykelled möttes jag plötsligt av en brud i cirka min ålder. I rullstol. Med sådana där späda lår med knäna tätt ihop, ett par ben som alldeles tydligt inte används till att gå med.

Så dumt man tänker ibland. Och så otacksam man är över allt bra man har. Så idag tackar jag flickan i rullstolen, hon som plötsligt fick mig att så väldigt intensivt börja uppskatta att jag har två perfekta ben som jag kan springa, stå och gå med. Alldeles perfekta ben, när jag tänker efter.

Punkkipiikki

På programmet idag: fästingvaccinering. Drog till hela klanen och möttes utanför apoteket efter jobbet idag. Ja, utom lillebror då, han bor ju i Åbo. 

Fick ett stick i armen och ett plåster. Inget klistermärke dock, fast jag inte grät det minsta. Får väl ta ett åt mig själv på jobbet imorgon, fyllde just på med Mimmi Mus häromdagen. 

Sedan tog vi en kaffe på café. Inte illa stt bli bjuden på både vaccin och kaffe på samma eftermiddag. Båda satt bra. Tack för det!