måndag 21 april 2008

De e mycke' nu

Det blev en lång dag igen. Har just kommit hem efter skola, grupparbetssammanställande med två klasskompisar och ett nödbesök till butiken. Skolan bestod av en föreläsning om stamning, och den sista halvtimmen kom en av treorna och berättade om den stamningsterapi hon håller på med som bäst. Intressant! Jag förvånas gång på gång av hur mycket som ligger bakom stamningen, själva talfelet är bara en pytteliten del, när det mesta handlar om rädsla, ångest och svåra upplevelser. Inga lätta saker, det där.

Efter föreläsningen var det lunch, och sedan handledning i just det där grupparbetet vi håller på med. Jag och två andra av flickorna håller på sammanställer en föreläsning, ett slags infotillfälle om röstergonomi som vi ska hålla på onsdag morgon för en grupp människor. Vi har lagt en massa tid på att skriva, göra en PowerPoint-presentation, fixa broschyrer och greja. Ska bli så skönt att äntligen få det undanstökat, bara vi kommer så långt.

När vi hade blivit tillräckligt handledda traskade vi ner till kliniken för att sammanställa, finslipa, printa handouts åt oss själva och handledaren och printa alla broschyrerna. Det tog en evighet, hela tiden kom vi på mera att ändra på och tillägga! Jag, som inte hade fått en droppe kaffe i mig på hela dagen började känna mig mer än lovligt tung i huvudet där efter klockan fem...

Sedan måste jag som sagt ännu ta en runda till butiken innan jag dråsade in i lägenheten. Äääh. Trött är jag, och i tankarna snurrar bara LKG, LKG och LKG. Det arbetet kommer att bli min död! Som om det inte räckte, så har jag tentläsning som börjar bli akut snart, ständigt pågående praktik och det ena med det andra.

Jag har igen nått stadiet då jag blir stressad av att vara i skolan, för att jag inte har tid på grund av allt - skolarbete. Som tur är har jag lediga nätter som kan användas till detta;) Asch, det är som vår professor S uttryckte saken: "Vad är det med nutidens människor?! Har man en sak att göra är man stressad. Har man två saker - då har man burnout!". Kanske man bara borde sluta gnälla och börja göra?:)

Det är inte för inte som detta kallas heltidsstudier.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar