Ett samtal - som visserligen skrällde till och förde ganska ordentligt med oljud mitt under min handledning - fick plötsligt en gigantisk sten att falla från bröstet. Det ordnade sig, jag behöver inte grunna mera nu! På det alltså, på allt annat kan jag däremot i vanlig ordning grubbla så hjärnan blir skrynklig. Allt kändes med ens mycket lättare, och jag flög nästan hem genom ett varmt Åbo med vägdamm och sol i ögonen. Och cykelkedjan hoppade inte av en enda gång!;)
Imorse var jag dock så trött så jag trodde jag skulle gå sönder. Hela kroppen protesterade när jag efter 25 minuters snoozande till sist gick och dog i duschen en stund. Till min morgonrutin hör numera att avsluta morgonduschen med att vrida ner vattentemperaturen till iskallt och stå kvar så länge jag pallar. Om man blir vaken? Tja, i alla fall håller ögonen på att tränga ur sina hålor, och man blir av med den där sega, halvsovande tankegången. Dessutom har jag hört att det är bra för håret att avsluta med kallt vatten;)
Slöt upp med flickorna som bestämt, och fortsatte skriva på vårt arbete om röstergonomi - och vi blev äntligen, äntligen färdiga! Printade ut en första version att lämna in för granskning, och sedan var det nästan lunchtid. Tagen av stundens effektivitet och uppmuntrad av det vackra vårvädret satte jag mig vid en egen dator nere i bibban och knackade ner de första raderna på mitt stora projektarbete om läpp-, käk- och gomspalt, eller LKG som vi i branschen säger. Så nu har jag börjat.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar