Steg upp i vettig tid imorse och började skriva.
Jag måste bara skriva den där meningen för att se hur den ser ut. Det är nämligen ganska otroligt att det är jag som skriver den, och att det handlar om mig. För vem hade trott att det skulle vara verkligheten för en Maja för ett par år sedan? Då jag just hade kommit hem från Ollis den tiden, och främst funderade på om jag skulle orka gå till skolan på eftermiddagen för en kaffe med Emma, eller om jag helt enkelt skulle ligga hemma:)
Så jo, jag skriver fortfarande. Än har jag inte kastat ut datorn genom fönstret, fast det har varit frestande ett par gånger den senaste tiden.
Och mamma, nu blommar vitsipporna i Åbo!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar