Konstig känsla. Jag sov så oroligt inatt, vaknade flera gånger och visste inte riktigt vad klockan var eller var jag var. Vaknade på riktigt kanske halv tio och var fortfarande lite förvirrad. Som om jag drömt någonting obehagligt men inte riktigt kom ihåg vad det var. Eller om det obehagliga kanske började nu, när jag vaknade..? Hjälpte inte mycket annat än att sätta fötterna i golvet, sätta på tevatten och försöka vakna ordentligt.
Efter morgonmålet for jag ner på stan för att snurra i lite butiker och skaffa ett par småsaker. Jag gillar inte alls att gå på stan. Jag hatar att prova kläder, även om det inte var i det ärendet jag var ute idag, hatar att trängas med folk, och får bara beslutsångest, provrumsångest och allmän ångest. Många gånger vänder jag om nästan direkt och återvänder hem utan att ha gjort någonting. Idag gjorde jag en annan sak det ofta slutar med, nämligen köpte sådant jag absolut inte var ute efter. Suck.
Städer suger musten ur mig, och jag kommer nog aldrig att bli någon stassfrass. Jag var alldeles slut när jag traskade uppför den branta trappan till min gård, låste cykeln och gick in. Lite har jag samlat krafterna nu, med lite mat framför Salkkarit på tv. Nu avnjuter jag dagens första kopp kaffe, och klockan är snart tre.
Ääh.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar