söndag 14 september 2008

Alltid retar man väl någon

Sitter i en halvmörk (läs mysbelyst) lägenhet med två tända ljus på soffbordet. Borde ha en golvlampa kanske, eller en på fönsterbrädet, det är liiite för mörkt när man inte har på stora strålkastaren i taket. Och kvällstid är det trevligt att ha lite mildare belysning. Kvällsdisken är diskad, kaffet uppdrucket och dagen börjar så att säga vara all.

Drog iväg springande till gymmet ikväll också. Måste motvilligt erkänna att jag började känna av en lite sen krapula där vid fem-snåret. Eller inte krapula, men lite trött och darrig kanske. Kan också bero på att jag inte hade ätit på hela dagen, av ren envishet. Vad jag egentligen har för nytta av att vara hungrig en dag vet jag inte. Antar att jag fösöker bevisa någonting för mig själv. Man ska inte leka med maten, jag vet. Men det är lättare sagt än gjort.

Det var hur som helst ett bra pass på gymmet igen. Börjar så smått lära mig vilka pass man ska pricka in och vilka man kan lämna bort. Idag var det igen styrketräning blandat med pulstoppar, och om man vill får man ta ut sig ganska ordentligt. I alla fall jag, som alltid måste vara störst och värst.

Imorgon ska vi träffas med min grupp och skriva forskningplanen för vår uppgift i kursen som heter Forskningsövning. Det kommer mig att bli en intressant utmaning, för jag har ingen aning om hur man skriver en forskningsplan. Dessutom har jag så korta nerver att jag sällan har ro att sitta och fundera över sådant jag inte kan. Hellre snabbt och fel, i så fall. Jag är väl en håsar.

Har så satans leidon igen. Ingen lust att gå och lägga mig heller, för det vet man ju hur det slutar. Det blir stirra i taket, tårar och Dåliga Tankar. En ny skolvecka på ingång - och till vilken nytta? Det är svårt, krävande, och jag har noll intresse. Jag skulle hellre fara någonstans långt bort och släppa allt. Fast egentligen vill jag ju inte fara bort heller. Jag vill egentligen ingenting. Ingenting alls.

Funderar på morgonlänk imorgon...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar