tisdag 9 september 2008

Hoppsan, så det kan bli

Vaknade klockan sju, till ljudet av alarmets pipande denna gång som omväxling till borrande gubbar. Ett par minuter senare dånade dock byggandet igång igen. Nu är klockan halv nio och det är - tyst. Efter att ha duschat, druckit morgonte och försökt hitta någonting som skulle vara rent att sätta på mig tog jag hissen ner och öppnade dörren på baksidan av huset, där jag har cykeln.

Det störtregnar.

Vad gör man då? Jag drog iallafall igen dörren med ett litet flin och traskade upp till lägenheten tillbaka:) Fullständigt meningslös föreläsning i Vetenskapsfilosofi är inte så kul att man trotsar eld och vatten precis. Med meninglös menar jag verkligen - meningslös. Sist pratade gubben om Platon och Aristoteles och höll oss femton minuter på övertid för att berätta goda minnen från sin egen studietid och stå längst framme och fnissa åt sina egna så kallade fyndigheter.

Att jag utan att tveka drog ut och sprang igår trots att regnet strilade ner hör inte hit. Jag skiljer nämligen på viktiga och oviktiga saker.

Fick sällskap igårkväll när en klasskompis kom övertraskande på kvällskaffe och lite snack om bland annat sommaren som gått. Sin hund hade hon också med, och vi blev snabbt kompisar:) Just en sådan hund ska jag också ha om jag har en. En snäll och sällskaplig, lydig liten sak som så snällt ligger på golvet med sin lilla leksak mellan tassarna. När det hördes skrammel i trapphuset gläfste den till lite försiktigt. En liten vakthund!:)

Jag har fortfarande ont i magen. Också en delorsak till att jag inte orkar dra mig till skolan. Den huvudsakliga orsalen är dock fortfarande dyngkursen som går just nu. Klockan tio måste jag hur som helst fara dit, för då börjar en ny kurs igen. En svår sådan, den också. Igår började även en annan kurs, av vilken jag inte förstod många ord. Vi har bara horrorkurser den här perioden. Långa, svåra och grymt tids- och arbetskrävande. Fan också.

Dessutom kommer vi inte ens att ha någon undervisningsfri vecka den här hösten, eftersom man plockat in maratonförläsningar tre av fem skoldagar. Hur lämpligt är inte det, nu när man verkligen skulle behöva en sådan för att ha någon chans att hinna göra allt? Vet inte ens när jag skulle ha tid att åka norrut, kanske till jul..? Undrar om vi får julaftonskvällen ledig.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar