Den här dagen började som de flesta andra söndagar med att jag drack morgonte framför tv:n, som verkar ha blivit mitt favoritfrukostsällskap i brist på morgontidning. Om exempelvis någon av mina bröder läser detta kan jag tipsa er om att ge mig en tidningprenumeration i julklapp. Vilken tidning det är spelar inte så stor roll, HBL, ÖT, eller tidsskrifter som Amelia eller I Form tages med tacksamhet emot.
Det som hände sedan är enligt mig ganska mäktigt. Framåt förmiddagen drog jag på mig en mjukis-huppari och stora, bylsiga sköna jeans och traskade iväg till Axelias datasal. Jo, på en söndag! Jag tänkte nämligen försöka sitta och påta lite med statistiken, när jag nu faktiskt fick någonting gjort under förra övningen. Kanske jag i lugn och ro skulle kunna lösa några uppgifter från tidigare övningstillfällen? Men med min vanliga tur gick det ju inte alls så bra:( Programmet bara låste sig, jag kom ingenvart! Antagligen var det jag som gjorde fel, men det känns lättare att säga att datorn tiltade... Jag försökte till sist skriva ut några övningsuppgifter så jag ens skulle få läsa igenom dem, men då körde jag fast helt, ingenting gick att rubba. Jag suckade, loggade ut och traskade hem istället.
Sov flera timmar på eftermiddagen, antagligen mest av tristess. Helger är så tråkiga här att man i princip skulle kunna sova från fredag eftermiddag till måndag morgon. Men samtidigt vill jag inte göra någonting. När skolveckan lider mot sitt slut är också jag helt slut. Så mycket folk, så mycket prat - så påfrestande. Jag vill egentligen vara ensam. Fast jag vet att det inte alls är bra om man är en Maja. Dilemma.
Lördagens dejt med Caroline är dock ett exempel på sådant jag tycker om att göra. Träffas på två, sitta och prata utan något speciellt program, förutom att som nu äta lunch. Fast oftast blir det jag som tjattrar om mina egna grejer, känns som om den andra mest får sitta och titta på och nicka. Kanske borde umgås mera med folk, så jag inte behöver kräka ur mig ett halvt års program på en stackars lyssnare. Men jag har lite svårt för att öppna mig för folk också, jag spelar teater lite för bra, nämligen. Så där så man svarar "jotack, det är bara bra!" när någon frågar. Fast det ibland verkligen är allt annat än bra. Oftast, faktiskt.
Nå, efter eftermiddagens långa tupplur sprang jag iväg på PHA på gymmet. Det är mitt favoritpass, lite intervallträning blandat med styrketräning. Idag dessutom med min favvo-instruktör. Imorgon är det skola igen. Ny vecka.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar