Två dagar på nya jobbet avklarade, imorgon blir den tredje. Har haft ett morgon- och ett kvällsskift, och sett ungefär vad det går ut på. Hittills inga överraskningar, jag sysslar med sådant jag nu kunde föreställa mig att man sysslar med på ett sådant ställe. Men bortkommen är jag ännu... ack så bortkommen. Saker som är självklara för de anställda måste jag fråga. Om och om igen. Men bättre det än att göra fel och göra om. Vissa situationer blir nästan lite komiska, när man tänker efter.
Tungt är det i alla fall. Massor med sådant som är nytt, massor att lära sig och komma ihåg. Jag som har så dåligt minne att jag aldrig ens kom ihåg att koka kaffe på min förra arbetsplats... :) Alla dessa tider och rutiner sitter djupt i ryggmärgen på de andra, när jag måste anstränga mig för att komma ihåg ens någonting.
All denna nya kunskap gör mig trött. Så förbannat. Knappt så jag orkade hålla mig vaken ända hem, innan jag fick dråsa ner i soffan och somna - på minuten. Dödstrött hela kvällen, det är först nu jag orkar sitta upprätt, och då har klockan hunnit bli över tio på kvällen. Slutade två, bör tilläggas. Ingen löprunda ikväll, fast jag var halvklädd och på väg. Tröttheten och hungern tog överhanden och jag gjorde någonting jag aldrig brukar, nämligen skolkade från länken.
Dessutom har jag blivit fet som en stor, stoppad korv. Fetare, kanske man bör säga. I denna takt, och om jag även fortsättningen är för slut för att springa lär jag rulla innan midsommar. Jag hatar det, fy!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar