onsdag 21 maj 2008

Stamkund


Jag har besökt biblioteket ohälsosamt mycket den senaste veckan. Orsaken är att jag inte fick tag på boken till fredagens tent, och därmed är tvungen att förlita mig på läsesalsexemplaret. Det finns alltid ett ex som ska vara på plats i bibban, som man bara får läsa där ända tills klockan halv tre - då får man ta den med sig på nattlån till klockan tio följande dag. Ett ganska bra system, egentligen. Det är sista-vägen-ut, när man inte hinner få de böcker man behöver.


Har sprungit och lånat dessa nattlån i tid och otid ivår. Pantat på dem till halv tre, och sedan sprungit till Karhukopio och kopsat de kapitel jag behöver och sedan lämnat tillbaka boken. Ganska tricky, men bra att ha de sidor man behöver tryggt hemma att läsa när man har tid. Dessutom får man strecka under och klottra i marginalerna också.


Men de dryga 450 sidor den här boken består av ville jag inte kopsa. Det tar länge, blir lite dyrt (fast inte så farligt, det är billigt vid K-kopio, om man dessutom förminskar texten och kopsar på båda sidor får man ju 4 boksidor på ett papper) och jag tyckte att jag skulle klara mig på att låna hem den några kvällar. Det har jag nu gjort. Lånat hem, läst, lämnat in på morgonen och lånat på nytt på eftermidagen. Många besök till bibban! Och nu har jag den för sista kvällen, det får vara nog med springandet dit nu...


Jag har sovit inatt! Som en gris:) Somnade nog innan tolv, vilket inte är likt mig, och sov till tjugo före nio! Underligt nog har jag varit tröttare idag än jag brukar vara dagar som föregåtts av ett par timmar sömn. Min kropp är nog inte van med att sova så djupt.


Annars brukar jag titta på detta på nätterna. Prada, Gucci, Armani - you name it. Jag har sett modevisningar från hela världen och alla möjliga designers. Brudar från kring 35 kilo och uppåt. De är så bräckliga att de knappt fastnade på bild, fast jag gjorde många försök att fota. Och visst ser de glada och muntra ut? Jo, på bilden syns också min tv, Holger. Han och jag har varit kompisar i flera år, och han har hängt med mig på alla möjliga flyttar och turer. Dessutom är han en gåva från Maikki, som jag delade en boxbostad med under min första höst i Vasa.


Nu återstår bara ett rött streck på min att-göra-lista. Bara en sak kvar. Sista tenten.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar