Förbannade skrammelverk

En bra tidning är ett trevligt sällskap under långa tågresor. Och jag veeet att man antagligen skulle ha en massa tid att plugga, laga skolarbeten eller läsa vetenskapliga artiklar, och på så sätt utnyttja de fem timmarna man susar farm genom ödemarken mellan Åbo och Kokkola. Men seriöst - vem vill nu det? Jag kan inte finna någon omgivning som skulle göra en mindre studiemotiverad än en svettig pikajunavagn fullpackadmed folk. Eller folktom, för den delen. Jag har nog suttit och bläddrat i skolgrejer jag också, men det betyder bara att jag får läsa igenom dem en gång till när jag klivit av tåget för att komma ihåg någonting. All information lämnar på rälsen mellan Toijala och Tammerfors.

Nu ska jag rekommendera en bra tidning. Den heter Hälsa, och jag läste den när jag kom ned hit sist. Det är ett intressant läsverk, ingen utseendefixerad teinitidning med idolbilder på Darin eller Fråga Olle-spalt. Inte heller handlar den om flygvärdinnedieten eller botoxinjektioner, utan om riktig hälsa. Om vitaminer, träning, kropp, själ och hälsosamt leverne. Dessutom är den dryg, och går att läsa hur länge som helst. Jag bläddrade nog i den hela vägen i flera omgångar.

Igårkväll fick jag kliva upp ur sängen tillbaka och slita ner min förbannade klocka från väggen och plocka ut batterierna. Nog för att den är snygg och så, och fyller sin funktion genom att förhindra mig från att "glömma" att gå till skolan. Men fan vilket oljud den för! Har jag verkligen blivit så pila av några veckor i skogen att jag inte tål lite tickande? Fast "lite tickande" är det egentligen inte fråga om. Jävla tröskverk. Inte hjälper det att man bor i en etta och alltså har köksväggen i fotändan av sängen, typ. Och kan duscha samtidigt som man pickar i potatisen för att se om den börjar bli mjuk. Håhåjaja.