En gång när jag var liten satt jag på bastulaven med mamma och pappa. Vi var ute i skären och jag var kanske sju år. Kommer ihåg att min mor vände sig mot sin make och stirrade honom stint i ögonen och frågade "Älskar du mig?". Pappa stirrade tillbaka och fnyste "Vilket bastusamtal...".
är det inte just i bastu som de viktigaste samtalen förs ;)
SvaraRaderaJa-a, säg inte annat! Men skämt åsido är bastun ett ganska skönt, neutralt ställe att sitta och tala på. Nakenheten, värmen, stillheten... det blir på något vis terapeutiskt. Men tydligen inte romantiskt, enligt pappa;)
SvaraRadera