Fast en helt okej kväll blev det, den knaggliga dagen till trots. Jag svingade mig nämligen upp på min gröna peedi och trampade iväg till bästa L för födelsedagskaffe med damerna. Det var synnerligen trevligt. Vi diskuterade allt mellan himmel och jord - bokstavligen, för både likkistor och flygresor kom på tal.
Förresten så var spannet större än så, för vi diskuterade dessutom gravgrävande (= längre ner är jord) och rymden (= högre upp än himlen). Decibelnivån steg emellanåt ganska högt, eftersom det förekom både skratt och skrik. Jag skrek värst. Och skrattade högst. Och talade mest. Och tyckte värst. Måste jobba på det.
När samtalsämnena hade spårat ur alldeles förfärligt bröt vi upp och konstaterade att vi nog borde avsluta för kvällen. Sedan stod vi i hallen och sänkte nivån ytterligare sju steg. Då var absoluta botten nådd. I ett sådant läge kan kan inte annat än cykla hem och skämmas.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar