Det är kul detta med morgonrusning. I alla fall i Kokkola, där det inte bildas några jobbiga köer och trafikstockningar, utan då det snarare bara är lite mera liv i gatubilden. Man ser en massa skojiga grejer på morgnarna. Sopgubbar som står och gapskrattar och tömmer tunnor, vägarbetare som kommer ut ur bagerier med stora, rykande bullapåsar, darriga åldringar som är ute med rollatorn för att vara först i kön när K-market öppnar. Jag känner mig lite som en dokumentärfilmkamera som glider fram ljudlöst på min hoj och bara iakttar.
Imorse cyklade jag bakom ett intressant ekipage. En man i yngre medelåldern med ett gigantiskt gitarrfodral på ryggen. Fodralet hade riktiga dubbla bärremmar, och typen liknade faktiskt lite en skidskytt i sin utstyrsel. Minus gevär, plus gitarr.
Det som gjorde honom ännu mera lustig var faktumet att han hade en banan i fickan. Jag började faktiskt nästan nynna på "Vad har du i fickan, Jan? E' de' en jättebanan?". Bananen var dessutom på väg att trilla ur fickan, så för varje tramptag guppade den till och gled ännu en bit ut. Jag njöt lite av skådespelet. Tänk att man kan få sådan underhållning på väg till jobbet! En gubbe med gitarr och banan. Allt detta alldeles gratis! Jag sa ju att Kokkola är bäst!
ja vil å flytt ti kokkola!
SvaraRadera