tisdag 29 december 2009

Snön vräker ner, tiddelipom

Snön yrde omkring redan tjugo före sju imorse, och fortsatte likadant hela dagen. Inte för att det rörde mig, jag har varit saunapelle på jobbet och bara vistats antingen på väg till, i eller från bastun. Med svetten lackande på ryggen, gummistövlar på fötterna och värsta slaktarföklädet. men bra har det gått.

Klockan tre stod vi morgonskiftare och grävde fram våra stackars bilar på parkeringen. Borstade snö och pulsade runt bilen för att försöka skrapa rutorna. Arbetskamrat C stod nästan dubbelvikt vid sin Saab, med uppdragen huva, snö upp över anklarna och hojtade genom snöinfernot: "Hördu! Nu längtar jag nästan till sommaren..!".

Jag tog en lång tupplur på soffan när jag äntligen kom hem. Bastubad, spring på avdelningen, krig mot snön och till sist en slirig hemresa med bil kan vara ganska uttröttande. Särskilt som det är den tolfte dagen i sträck man jobbar.

Var en sväng till stan med Mor ikväll. Dels som tidsfördriv, men också som matkassebärare. Vore man en taktisk själ skulle man NU köpa julsaker. Det fanns en massa fina grejer för halvassit, fina korgar och ljusstakar som inte var glittriga och krimskramsiga. Jag hatar glitter och krimskrams. Jag tycker att julpynt ska vara grått, vitt och kanske lite gammaldags rött. Utan tomtar och fanskap.

Samtidigt är det ju just nu man är som absolut minst sugen på att julhandla. Jag kan liksom inte på allvar stå och fingra på juldukar så här i mellandagarna. Dessutom är jag lite paranoid. Vem vet vad nästa jul bär med sig? Det är länge tills dess, vad som helst hinner hända. Jag föredrar att bara vänta och se. Som mummuna på jobbet brukar säga: "Vi får bara ta imoot he som komber".



Däremot bidde det två nya kökshanddukar! Jag tycker att det är snyggt med fina sådana, och jag har bara ett par stycken hemma. De här två grårandiga plockade jag med mig.



Hann knappt ta upp dem ur väskan för att vika ihop dem förrän Sven kom störtande. Han skulle naturligtvis provligga dem på studs. Så där för att kolla kvaliteten. Och provbita lite försiktigt i metallöljetten i ena hörnet:)

6 kommentarer:

  1. Han är fin, Sven :). Vill också ha en frass som han.

    SvaraRadera
  2. Jo, Sven är cool. När man kan få mig att gilla en katt, då måste det vara en bra sådan:)

    SvaraRadera
  3. nej, nej, anonym, jag har reserverat sven först ifall maja & co skulle tröttna på honom!

    SvaraRadera
  4. SVEN TRÖTTNAR MAN INTE PÅ.
    HAN ÄR MIN!Mamma

    SvaraRadera
  5. Jo.. :) Hade en lika fin frass för många år sen, lagom fet och lat med egna vanor. Gammal blev han också, och man saknar honom fortfarande..

    Så därför beundrar jag Sven så mycket :)

    SvaraRadera