Tillbaka

Skriande tidigt imorse segade undertecknad sig ur sängen på Breidbackssiido. Och då hade det ändå skett en försovning, så klockan var kvart över sex. Det var dags för Åbo igen, och jag måste faktiskt ge alla er som sa att det skulle bli bättre rätt - det är inte längre världens undergång att hoppa på det där tåget. Jag kan till och med känna att det ska bli skönt att komma hem och in i rutinerna. Så mycket rutiner det nu är det här fjärde året, det är mest en massa hoppande hit och dit.

Satt och bökade i alla ställningar i mitt tågsäte. Damen i luckan hade givit mig en stol med ryggen mot väggen, så att jag inte kunde fälla ner ryggstödet minsta millimeter. Det var som att sitta i kyrkbänken - obekvämt. Jag smög istället iväg till en annan plats mitt i vagnen, som råkade stå tom. Kröp ihop, sparkade av mig skorna och somnade. Vaknade av att en Fin Dam stirrade barskt på mig några stationer senare. Hennes plats. Jag samlade ihop mina grejor och klampade strumpfota tillbaka till mitt obekväma säte...

Det är varmt i Åbo! Alldeles ljummet i luften, vilket är en enorm skillnad mot Österbottens minusgrader och rimfrost. Igårkväll när jag hämtade in lite kläder från klädlinan på gården hade de inte torkat - utan frusit. Byxorna stod av sig själva och mörka blusar hade fått glittrig rimfrostbeläggning. Jag kom att tänka på Alfons Åbergs pappa som av misstag la ett par kalsonger i frysen så att de frös, och istället la glassen i garderoben.

Har också börjat en kurs idag tillsammans med mina klassflickor. Den mjukstartade med att alla skulle välja ett par bilder som representerade en själv från ett bord, och sedan berätta varför man hade valt just de bilderna. (Jag ska klargöra att jag är fullt medveten om hur flummigt detta låter. Får mig att tänka på Muntlig Kommunikation-kursen på peffan som gick ut på att blåsa fjädrar och ligga på madrasser på golvet. Den fick jag inte ut mycket av, förutom en skön tupplur då jag råkade somna under en avslappningsövning...)

Vill ni veta vilka bilder jag valde idag? För det första tog jag en bild på en djup skog med en liten, enslig stig som sträcker sig mellan träden och försvinner långt borta. För att jag är envis och egensinnig och vill vara tvärtemot, och prompt ska göra på mitt eget sätt, gå min egen stig. Jag gillar inte ens snälla saker, som att bli bjuden på mat eller ta emot presenter, eftersom jag då inte får bestämma vad jag ska äta eller själv välja mina saker. Dessutom är jag lite av en enstöring som tycker om att vara själv och göra saker på egen hand. Och så är jag ju skogsarbetardotter, dessutom:)

Den andra bilden jag valde var ett risigt fågelbo vadderat med mjuka fjädrar. Det symboliserade att jag på ytan är väldigt "kantto", har svårt att anpassa mig, är negativ och ger sken av att vara avvisande. Men på insidan är jag en riktig mjukis. En verklig tönt, känslig och ynklig som bara den. Motsägelsefullt.

I övrigt har jag cyklat till Cittari och handlat mat för att fylla min tomma kyl. Laddade med en kaffekopp i soffan och traskade därefter till gymmet som kvällssyssla. Har packat upp, tvättat lite kläder och svängt ihop lite kvällsmat. Ordningen återställd, klart slut!