Granadilla

Igår när jag cyklade via butiken fick jag ett plötsligt infall att handla en annorlunda frukt. Strosade omkring en stund och klämde på olika grejer i olika färger och former på hyllan med lite annorlunda grejer. Till sist plockade jag med mig den här:

En granadilla. Aldrig smakat. Till storleken som en liten mandarin eller ett plommon, med ett hårt, blankt skal och en knubbig stjälk. Kändes lätt och på något vis ihålig. Det hårda skalet har liksom ett mellanrum mellan sig och fruktköttet, så man kan trycka in det lite grann.

När jag skar upp frukten (men en tandad kniv, för skalet är hårt, nästan som på en nöt) såg den ut som en passionsfrukt inuti. Inte konstigt, eftersom granadilla är en typ av passionsfrukt. Innanmätet bestod därmed av frön med grönaktigt fruktkött omkring. Bara att gröpa ur och käka med sked! Inte många skedar blev det, för frukten är liten och den ätbara delen ännu mindre.

Nu vet jag inte om den här frukten är tänkt att ätas på samma sätt som äpplen eller mandariner, den är kanske mera tänkt att ha i fruktsallader och desserter eller liknande. Men den var riktigt god. Lite syrlig och lustig till konsistensen, för fröna var superknapriga - lät ungefär som om man skulle äta chips. Då var det testat!