Flytthelvetet

Alla som har flyttat någon gång i sitt liv vet att det är ett helvete. Det är ofta bråttom, för man måste få ut allt inom en viss tid, och är det inte bråttom så har man bråttom för att få undan skiten så fort som möjligt.

Det är svettigt, man får ont i rygg och armar av att bära sådant man i vanliga fall inte bär omkring på. Man upptäcker plötsligt att man bor väldigt högt upp, och att man har en väldigt tung soffa. Jag har ännu idag ont mellan skulderbladen av att kånka möbler och i underarmarna på grund av att jag har hållit så hårt om saker för att inte tappa dem.


Speciellt sköra, fragila saker är tidskrävande att packa. Som mina fina snapsglas som jag fått i present. Så fina när man har dem i användning, men det papperstunna glaset tål inga påfrestningar. Jag får utslag i hjärnan av att tänka på att de stackarna trycks ner i en låda och skakas hela vägen till Kokkola. Hu.

Man blir irriterad. Dels kan det vara lite emotionellt att flytta från någonting som ändå varit ens hem en längre tid, och dels är man trött, hungrig och har leidon av att bära tavara. Och så är det lite jobbigt att folk gräver runt i ens saker, även om det är familj eller andra nära bekanta. Man vill bara skrika "AKTAAA! Rör inte! Nej, inte den där!". Som i Ebba och Didrik: "Akta, det kommer fingeravtryck!".

Och de saker jag själv sätter stort värde på kan någon annan säga "Nämen, ska du verkligen ta med den där... den kan du väl slänga!". Och man bara: "Min tandborstmugg med Pluppmotiv- är du galen?!". "Men du har ju så många andra...", och så halvsnyftar man med falsettröst "Men mamma - inte med PLUPP!!!". Ungefär så.

Och hur man än försöker så kan man inte flytta sådär prydligt som folk gör i reklamblad och filmer. Alltså alla saker snyggt i lika stora lådor radade i luftiga rader i en flyttbil. Säg den som inte har tryckt in grejer där de rymts, blandat tvättställningar och vinterskor, och tätat med ett täcke där det behövts.


Såhär såg mitt flyttlass ut genom bakfönstret. Ni ser bland annat dammsugarslang, lampfot, kudde som stötdämpare och en stackars växt som kippar efter andan. Ganska maximalt utnyttjat utrymme om jag får säga det själv.

Packandet är systematiskt till en början, men mot slutet när orken tryter och det finns en massa löst, udda krafs kvar så början man hiva ner det i lådor hur som helst. När man sedan ska packa upp undrar man hur i helvete man tänkte när man la ner toalettborsten med mikrovågsugnen. och vilken koppling stekspaden och gummistövlarna har, eftersom de samsas i en låda.