Minä olen kenkäostokset

Varm dag idag! Det var riktigt solbrille- och ballerinaskoväder idag. Tyvärr äger jag bara det förstnämnda för närvarande, så stövlarna fick duga. Men med glajjorna på näsan rullade jag iväg till centrum idag. Varma vindar, lite dammiga vägar och kvittrande fåglar. Ah!

Det jag skulle uträtta var Projekt Löparskor. Ett inte alltid så lätt projekt, eftersom det finns en uppsjö av märken och modeller, men oftast är det ett miniatyrhelvete att hitta Det Perfekta Paret. Och nu menar jag inte utseende- eller märkesmässigt, utan en löparsko måste kännas rätt på foten. Sitta perfekt. Man kan inte räkna med att köpa ett ditåt-par och hoppas att de är någotsånär okej. Det slutar i skavsår, blåsor, tunga steg och frustration.

I mitt fall slutade ett dåligt par i den värsta benhinneinflammationen jag varit med om. Så det brände i hela smalbenet när man nuddade golvet med foten på morgonen. Krävdes en penicillinkur, många besök till massören för att vrida loss muskeln, samt många kvällar med ispåsen på benet och nätter med issalva innan det gav med sig. Hu, det ilar i benet redan när jag tänker på det.

Idag hittade jag ett bra par. Har inte sprungit in dem ännu, men jag är optimistisk i frågan. Till min hjälp hade jag en väldigt trevlig och hjälpsam försäljare som föreslog, plockade fram och diskuterade skor. Han frågade vilken slags löpare jag är, hur ofta jag springer, om jag har sprungit länge och så vidare, och så vidare. Jag borde ha svarat som min pappa har beskrivit min löpstil för ett antal år sedan: "Som en krokodil. Vilka skor bör jag ha då?".

Allt detta gick såklart på finska. Det var inte det lättaste, för jag har inte särskilt många ord i min vokabulär i kategorin "löpträning och löputrustning". Det enda jag kunde säga var att en del skor var lite väl "jäykkä". Och jag hoppas för fan att det betyder styv, för annars har jag gjort bort mig många gånger i den affären. Ja, krokotiili kunde jag ju ha sagt också...


Till sist bestämde jag mig för de här. Dels för att de sitter som ett smäck, och känns jättebra på foten. Skadar ju inte att de är snygga också. Dels för att jag inte på ett naturligt sätt kan säga att "De här känns bra, men jag kanske ska kolla runt lite en stund. Kan jag prova några par till på egen hand?" på finska. Det är bara så himla mycket enklare att säga "Jep. Otan nämä" och gå till kassan.