Balkong

Nu när vårsolen (jaaa, jag nämner SOL och VÅR och VÅRSOL och SOLIG VÅR i varje inlägg, men det får man göra efter den här helvetiskt sega vintern med töntigt mycket snö) visar sig från sin bästa sida är det som om alla vaknar. Idag var utemöblerna utanför skolans café fullsatta, folk satt i solbrillor och smuttade kaffe och rökte och njöt av snudd på terrassfeeling.

Flera gånger de senaste dagarna har jag mött folk som cyklar med ett brett leende på läpparna, och antagligen har jag själv omedvetet flinat när däcken spinner mot asfalten och solen värmer i pannan. Säga vad man vill, men våren i Åbo är vacker! Visst har våren i Öja sin charm också, men den är inte så estetiskt tilltalande. Det är gulnade åkrar, leriga vägar och is på sjön ända till skolavslutningen ungefär. Sommaren på landet är hundra gånger bättre än i en kvalmig stad, men våren upplever jag gärna här. Snöfritt, torrt, varmt, uteserveringar, vårskor och folk i rörelse.

Det jag riktigt smärtsamt saknar just nu är en balkong. En liten pyttehylla skulle jag nöja mig med, bara jag kunde få sitta i en utemöbel och dricka mitt kaffe med ansiktet mot solen. Att blunda mot ljuset, ta av sig till kortärmat och bläddra i en bok. Balkong!