måndag 9 november 2009

Superbt

Superb kvällslöplänk på alla sätt och vis. Inte var den lång, men den var å andra sidan naggande god. Lite kyligt om benen på de ställen där det blåste, men annars - ett gott betyg. Dock märkte jag att jag får plocka fram nål och tråd ur min sytillbehörsask och sy ihop min ena vante, ty den har gått sönder mitt på handflatan. Detta efter en älgjaktsresa då någon bestämde sig för att använda en konstfibervante - min - till att lyfta en glödhet panna av elden. Konstfiber + glödande metall = aj-aj.

---------------------------
Tillägg en kvart senare

Efter att ha suttit och sytt ihop en småsunkig vante jag har varit ute och sprungit med insåg jag en sak. Att jag fortfarande känner igen doften av dela-stuga-med-fem-karar-på-träningsläger-i-en-vecka, också känt som skitiga- och-lite-mindre-skitiga-skidkläder-i-en-salig-blandning-på-väldigt-få-kvadratmeter. Eller långsamt-torkande-skidhandskar-och-skidpjäxor-och-en-och-annan-fuktig-windstopperjacka. Urk.

3 kommentarer:

  1. kanske ett nytt vantinköp är att vänta?

    SvaraRadera
  2. Hih, det var ett väldigt artigt sätt att säga "men köp nya vantar, din snåljåp!";D Jag borde kanske förtydliga att detta är mina löphandskar, och att jag brukar kasta dem i tvättmaskinen med de andra träningskläderna...i vardagslag har jag nog prydliga, fräscha vantar, utan svettlukt eller spruckna sömmar:)

    SvaraRadera