Bakverk och huvudvärk

Jag fortsätter att passa på och baka lite när det nu finns någonstans att stoppa bakverken. Skafferier, frysbox och andras munnar, till exempel. Igår bakade jag mockarutor, en gammal klassiker som i vårt släkte har sentimental status. Min fammo bakade alltid mockarutor, och ett kalas hemma hos henne och faffa utan detta bakverk har nog aldrig existerat.

Hur det nu var blev det inte läge för kaffe på hela dagen igår. Det var en del annat, jag bakade, och jag var ute och gick med bästa L, så var jag till stan och det var det ena med det andra. Framåt kvällen när vi satt och stirrade på tv kände jag plötsligt Det Som Inte Händer Mig hända. Alltså huvudvärk. Den kom som en blixt från en klar himmel, och slog ner rakt i skallen på mig.

Gott folk, jag är ingen huvudvärksexpert, men ska det faktiskt gå till såhär? Hela huvudet och ner i nacken värkte så förbannat intensivt. Vänster öga gick inte att hålla öppet, det högra litegrann. Jag kallsvettades, så ont gjorde det. Och illa mådde jag så förbannat. Som tur hade pappa just kokat kaffe, och när han står vid spakarna innebär det starkt sådant. Becksvart som synden. Just vad jag behövde. Problemet var bara att få i sig fanskapet, så illa som jag mådde.

Fick lägga mig på mammas och pappas säng (den var närmast) i mörkret. Kastade in en Panadol och svepte en stor kopp kaffe med makt. En halvtimme senare redde det upp sig. Men fan vad obehagligt det var.


Min mamma bäddar åt Sven innan hon går och lägger sig. Favoritfilten han alltid sover på, lagom ihopskrynklad i favoritstolen. Och en liten kudde:)