Dagens outfit - nej, alltså jag menar bok!

Se där, då har man gått och blivit videobloggare på gamla dar! Som alegni påpekade så var filmen kanske inte i längsta laget, men allt är en början. Kanske ni får se ett tvättäkta vlogg-inlägg (som det tydligen heter) vad det lider. Dock har jag svårt att tro att jag kommer att stå i badrumsspegeln och pluta med läpparna samtidigt som jag presenterar dagens outfit, vilket brukar vara det man gör i en vlogg. Kanske jag sjunger en sång? Hur skulle det vara med "Till havs" med Jussi Björling. Kunde det vara något?


Förresten, jag ska ge ett lite ovanligare boktips! Den här boken är egentligen min mammas gamla, men hon lånade ut den åt mig för att jag skulle läsa den en gång. Den heter Långa Lappflickan och är skriven av Åke Lundgren. En sann historia om den samiska flickan Christina Catharina Larsdoter, även kallad Stor-Stina, född i början på 1800-talet långt uppe i Lappland.

Flickan var stor redan vid födseln, och var som en vuxen kvinna redan vid nio års ålder. Hon fortsatte växa och blev vad man på den tiden kallade en jätte. Några exakta mått på hennes längd finns inte, men i alla fall var hon över 2,10 meter. Jämför detta med medellängden på den tiden, vilket var runt 1,60.

På den tiden fanns det folk som ville tjäna pengar på sådana som hade handikapp eller bara såg speciella ut, och Stor-Stina blev snabbt berömd för sin imponerande längd. Men ingen tänkte på hur den unga flickan skulle reagera på att bli bortförd från den lappländska friheten och tystnaden och bli ett utställningsföremål.

Boken handlar om ett ovanligt och tragiskt öde för en ung kvinna, och hur det är att vara annorlunda. Språket är lustigt och lite gammaldags - sådant som jag gillar - men inte svårt. På vissa ställen citerar man någon mening ur ett gammalt brev eller en bok, och då får man läsa riktig gammalsvenska, hör här:

"Emedan någon prästman eller predikant icke finnes för våra trakter, utan endast tillreser hitom vid husförhör, har det ankommit på mig att lämna ett svar på eder förfrågan. Det rykte som herrn talar om i sin skrivning är förvisso sant. Här i bygden har vi således ett kvinnfolk av lapsk härkomst och av osedvanlig längd..."

Hör bara! Emedan! Hitom! Ankommit! Ah, vilka maffiga ord. Historien är jättebra, jag läser lite i boken varje gång jag är i Öja, jag tröttnar aldrig. Vet inte om man kan få tag på den här boken mera, men om ni får chansen - läs!