Stan

Hoppade på Den Gröna och rullade ner på stan en sväng på eftermiddagen. Ibland när jag cyklar förbi Domkyrkan, vilket jag ofta gör flera gånger dagligen, slås jag av hur stor den är. Man glömmer liksom bort att den står där när man skyndar förbi. Jag har bott här i 3½ år och fortfarande inte satt min fot i den. Borde nog gå in och i alla fall kika någon gång.

I stan var det som väntat mycket folk. Det kommer nog att vara såhär fram till jul nu. Eller det kommer rättare sagt att bli värre och värre fram till jul. När jag parkerade och låste cykeln på torget, stod plötsligt en liten pojke alldeles ensam på trottoaren intill. Med uppspärrade ögon gallskrek han "ISKÄÄÄÄÄÄÄ!!!". Han hann skrika två gånger innan en annan pojke, antagligen hans bror kikade fram ur busskuren intill och hojtade att han ska komma dit. Inte skulle det vara kul att vara liten och borttappad i folkmassorna nu när det är sådan rusning...

Annars var det den vanliga mixen av människor i rörelse. Tonåringar med Väldigt Mycket Smink, finlandssvenska damer som pratade högt i mobiltelefon och allt däremellan. Och så jag. Som köpte årets första julklapp.