"Undervisningfri vecka"

Låååång dag idag igen. Det är ju som sagt "undervisningfri vecka" den här veckan, och det ska uttalas med mycket ironiskt tonfall. Detta är nämligen den överlägset mest späckade veckan hittills i höst. Började med att - efter en natt då jag mest vridit och vänt på mig för att somna någon gång mot morgonnatten - masa mig till skolan till klockan åtta. Gående. Fortfarande utan fungerande cykel, alltså. Men det var ganska fint att gå i halvmörkret på upplysta gator. Klart och fint var det, nästan så man kunde njuta av den tidiga promenaden. Inte ens sen var jag.

Hade examensinfo mellan åtta och tio. Sedan stresskopsa kapitlen till kvart-över-tio-föreläsningen som jag inte kunde kopsa igår då kopskortet tog slut. Sedan afasiföreläsning med gästföreläsare från USA mellan tio och tolv. En lustig dam. Klasskompis J viskade att hon såg ut som lärarinnan från Lilla huset på prärien, och det stämde precis. En gammal dam med lång kjol, polotröja OCH skjorta knäppt ända upp i halsen OCH kavaj. Håret i knut. Lär vara en riktig kändis i logopedivärlden, men sådant vet ju vi stackare ingenting om. Vi bara lyssnade.

Lunch, och sedan hade vi en annan gästföreläsare, en tysk sådan som man klämt in mellan för- och eftermiddagspassen med amerikanskan. Sedan hade vi en 45-minuters lucka mellan gästerna, och då hade vi pusslat in en pilottestning, min tur att testa denna gång. Sprang och riggade upp kameran med klasskompis J, och sedan var det bara att köra testet med resten av gruppen, professor S och rullande kamera bakom spionspegeln i kliniken. Ska bli intressant att se sedan, när vi ska gå igenom filmen. Jag låter tydligen som en kulstötare från Polen, brukar jag konstatera när jag hör min röst på band. I bästa fall en kvinnlig.

Jah... Efter testandet var det bara att traska vidare på förläsningen som höll på ända till kvällen. Travade på ett snabbt ärende via Axelia, och handlade lite mat på hemvägen. Utan cykel blir det att handla på Sale på Tavastgatan. Hem, kasta mig på soffan, ladda med lite kaffe och dagens frukt innan jag joggade iväg till gymmet. Riktigt bra pass, fast jag var sliten efter dagens strapatser. Man kan om man vill.

Dagens Jippiii: Äntligen är pilotbarnen fixade! Bara ett kvar nu, och det ordnas imorgon.
Dagens Jippii II: Äntligen, äntligen beviljat tillstånd att få göra testningen i Kokkola. Krävdes två telefonsamtal till som jag fixade i småpauser mellan föreläsningarna. Man ska stå på sig.

Imorgon blir det en lika lång dag. Minst. Och vart håller den här veckan på att rinna iväg - vart tar tiden vägen?!