Trots den intensiva dagen från gryning till sen kväll igår hade jag lika svårt som vanligt att somna. Som det brukar vara. Vad skyller man på då? Som tur kom jag på att jag hade en påbörjad men icke utläst bok i hyllan. En som jag börjat på för så länge sedan att jag inte kommer ihåg någonting. Omstart från början alltså. Inte för att jag blev särskilt sömnig för det. Mest uttråkad. De flesta av nattens timmar blev inte utnyttjade för sömn. Vilket jag nödvändigt skulle ha behövt.
Ändå traskade jag till skolan kvart före åtta imorse, i ett ganska mörkt Åbo. Sista pilottestningen stod på programmet. Det var fyra lite morgontrötta flickor som möttes i spionrummet bakom kliniken, innan en av oss gick över till andra sidan och testade en liten knatte. Lite tricky att börja genomföra test på en som gråter, men med lite lirkande och fiskspel karpade piloten upp sig och det gick till sist galant.
Har ringt land och rike runt idag. Fixat, fixat och fixat. Rabblat samma ramsa "Hej, jag heter Maja Kronqvist, jag studerar talterapi på Åbo Akademi, och håller just nu på med...". Samma repliker som jag använt ganska många gånger den senaste tiden, med andra ord. Det gick ganska bra, packade ihop och postade Viktiga Papper, och nu börjar det småningom kännas som om det går lite framåt.
När jag inte suttit i telefon i någon korridor har jag suttit på föreläsning. Måste säga att det inte har varit någon särskilt intressant kurs vi har haft på gång denna vecka. Det blir liksom för mycket av samma sak när man ska syssla med samma ämne hela dagarna. Dessutom hårklyveri på hög nivå. Men gästföreläsaren är så entusiastisk så det är nästan gulligt.
I pauserna mellan föreläsningarna har vi flamsat på uppe i logopedin, demonstrerat bästa rövmassagestilarna, tävlat i ljumsktöjning och tränat häcklöparteknik. Jo, man blir inte så lite stel av att sitta på obekväma stolar hela dagarna. Och ganska slut i huvudet också, verkar det som.
Denna vecka har varit tuff, och den är inte slut än. Imorgon är det tidig väckning, tent, föreläsningar och fanskap. Jag tänkte plugga lite och sedan ta en lugn länk längs ån och begrunda vad jag har läst. Jag tror att det är så man pluggar vetenskapsfilosofi, nämligen.
Fan anamma, det stämmer precis det vi många gånger har konstaterat med flickorna. Ju mera man har att göra - desto mera får man gjort. Har man bara en uppgift som ligger och pyr någonstans, så kan man vara säker på att den inte blir gjord. Har man däremot, som nu, skola nästan klockan runt så hinner man sitta på föreläsningar från morgon till kväll, springa på bibban, plugga, skriva arbeten, ringa och maila och ordna, och dessutom sticker jag gladeligen ut och springer eller till gymmet bara jag får inklämt det någonstans.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar