tisdag 2 februari 2010

En gårdag

Igår var det allehanda strapatser på schemat. För det första var det dags att återvända till skolbänken för första gången på lite drygt 1½ månad. Fast före jag ens kunde det var jag tvungen att gräva fram min cykel ur snödrivorna på bakgården. Jag ramlade rakt ur sängen i ytterbyxor och vinterjacka, samt mössa. På fötterna gummistövlar fodrade med ullsockor, och i ansiktet ett lite lagom sömnigt uttryck.

Snön gick långt över knäna där jag vadade fram i det mjuka fluffet. Därför tänkte jag att det var en god idé att sköta snödykningen först, för att göra mig i ordning sedan. Cykeln ställde jag utanför porten, borstade snön av den och gick in för att hoppa i en varm dusch. Vaken var jag i alla fall nu.

Efter en dag bestående av föreläsningar samt en och annan kaffepaus traskade jag hem i sällskap med några klasskompisar. För att inte behöva vada efter cykeln vareviga morgon hämtade jag sedan snöskoveln ur soprummet i källarvåningen.

Någon har nämligen bestämt att bakgården med cykelställen inte är i bruk under vintermånaderna. Därför är det ingen som anser att snöröjning behöver utföras där. Jag anser dock tvärtemot. Och med tanke på denna vinters minst sagt rikliga snöskörd så är det ett litet projekt i sig att göra bakgården framkomlig. Det projektet var mitt igår. Tog en bra stund, men resultatet blev lyckat. Eller ja, man kommer fram till cykeln i alla fall. Utan att vada i snö till armhålorna.

När jag nu hade skottat fram cykeln så fint hoppade jag på den och cyklade iväg till Cittari för att bunkra upp med lite mat eftersom kylskåpet gapade tomt efter min långa frånvaro.

Det bästa på hela dan - bättre än skola och snöskottning och butiksfärder och allt annat - åstadkom jag en stund senare, när mörkret hade lagt sig över Åbo. Jag drog iväg på en helt superb löprunda. Precis lagom temperatur, precis lagom stjärnhimmel och mörker, precis lagom plogade vägar, precis lagom vindstilla. Precis lagom fart, hjärtat pickade på i lagom snabbt tempo, och fötterna tickade fram och tillbaka - tap-tap-tap. Hur läckert som helst!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar