Köra ben

Jag har haft en ganska tråkig dag idag. För att vakna till och sträcka på benen imorse traskade jag ner med en gigantisk påse tidningar. Brukar gå ner till papperinsamlingen kanske varannan vecka sådär. För att det tar ungefär så länge att sprängfylla skåpet jag brukar rada in tidningar i. ÖT, Aamuset, Studentbladet, Turkulainen och massor, massor, massor med reklam! Reklam får nog komma, det är inte det. Det kan vara ganska kul att bläddra i Tiimaris blaska, eller kolla fina smycken från Kultajousi. Men sådana mängder det blir - minst en halv regnskog!

I alla fall kunde jag konstatera att det var en superbt skön dag som nalkades. Så varmt och skönt och vindstilla, fast det var mulet och ingen sol ens värmde på näsan. Sände iväg ett meddelande till en kompis och försökte ragga upp henne på sundaskaffi, men hon var inte i stan. Synd. Jag såg framför mig en uteservering nere på stan (Café Brahe, kanske?) och varsin kopp kaffe i det sköna vädret. Men det fick bli en annan gång.

Ikväll var jag nere på gymmet och - som det skulle heta ifall jag var i Sverige - körde ben. Det betyder att jag alltså koncentrerade mig främst på det man kan kalla lår, röv och liknande. Riktigt bra pass - jag trivdes:)

The City rullar på tv här i bakgrunden. Jag skulle nog inte vilja leva som de gör där i New York, har jag konstaterat. Det är så stort att man inte fattar det ens en gång. Det är knappt en stad, det är snarare en hel värld. Alldeles för snabbt, för hektiskt, för kaotiskt. Jag skulle försvinna.

Om jag ska säga någonting om staden jag bor i nu, är det faktiskt mera positivt än det har varit på länge. Om någonsin. Den senaste veckan kan jag nästan - observera, nästan - säga att jag har trivts en del stunder. Det har varit varmt, skönt, visserligen ganska mycket att göra men samtidigt mycket tid. Jag har insett det fina i att bo mitt i stan och kunna rulla ut på min fina cykel om jag har något ärende någonstans. Det finns ljusa stunder. Även i Åbo:)