tisdag 25 november 2008

Slockna

Jaha. Så kan man också göra. Jag tyckte inte ens att jag var så där hejdlöst supertrött när jag kom hem från skolan, utan kastade mig i soffan främst för att den såg lockande ut. Skulle dessutom strax träffa Emma på msn. Klockan var då fyra. Med ett ryck vaknade jag strax före sju. Woops! Inga skolarbeten hade blivit gjorda, ingenting hade jag läst, jag hade missat min 4-o'clock fruit och nu var det mörkt ute.


Har haft en ganska perusskoldag. Hade föreläsning i någonting som man kan klassa som relativt torrt, och orkade inte riktigt vara på topp. Men jag lyssnade nog, mera än det ser ut!


Det som var lite lustigt var att dörren till salen rycktes upp mitt i, och en föreläsare klampade in. Därefter fick vi en förstklassig uppvisning i giftighet kollegor emellan. Det visade sig att salen tydligen var dubbelbokad, men hon som klampade in räknade helt kallt med att det var hon som var rätt, och att vi skulle gå ut. "Annars har ju vi inget klassrum!" gnällde hon åt vår föreläsare. "Nej, precis. Det har ju i och för sig inte vi heller i så fall. Vi kanske ska gå och sätta oss i korridoren då..?". Det sista var så skickligt ironiskt att det nästan lät som allvar. Ingen större skada skedd, vi klämde ihop oss i psykkans kafferum istället, och det gick lika bra.


Cyklade sedan hem via Puhakka, K-butiken här på Tavastgatan, och handlade. Igen. Den senaste veckan har jag tammefan bara dutthandlat. Ingen struktur på någonting, och alltid fattas det ungefär en livsviktig sak. Imorgon råder strängt förbud på att ens andas åt ett butikshåll. Allra tidigast på fredag kväll är det tillåtet igen. Det är tre dagar dit, det måste gå.


I övrigt har jag suttit och kikat på testet jag ska göra med min talterapiklient. Det är ett grymt invecklat sådant! Dels är frågorna och instruktionerna skitsvåra, och poängsättningssystemet är grymt invecklat. Känns som om jag kommer att sitta och kråta hela testet igenom. Hoppas det går att få ut något vettigt resultat i alla fall.


Har äntligen hittat ett cykelskjul i mitt hus. Ett pyttelitet, smockfullt sådant. Det var igår när jag kom hem från skolan som jag började kolla runt, för att jag ska slippa gräva fram cykeln ur en snödriva varje morgon. Gick och ryckte på måfå i lite källardörrar när en snubbe i arbetskläder kom ut och frågade vad jag sökte. Och vad var det jag sökte? Ett pyörä... ett pyörä... ja, vad fan heter pedliidri på finska? Jamen pyöräsuoja, men det tänkte jag ju inte på då!


Tänk om jag skulle lägga mig i tid ikväll? Det vore ju alltid en idé att försöka. Tänk om man kunde somna sådär en tolvtiden och stiga upp pigg och glad kring åtta? Så behöver man inte slockna som ett ljus direkt man sätter sig ner efter skolan. Det går åt så mycket tid till sådant.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar