Kvällslänk, kvällskaffe, kvällsblogg

Nå, när nu gymmet envisas med att ha stängt fick jag dra på mig dojorna och ge mig ut för att springa en sväng i kvällssolen. Inte alls ett pissigt alternativ, för övrigt. Hur härligt är det inte att vara ute och springa och tänka att man nog hade klarat sig med mindre kläder, fast man från början ä rätt lättklädd? Som kontrast till vinterns löprundor, då man huttrar första halvan och blinkar bort rimfrost ur ögonfransarna den andra.

Sprang längs sundstranden, och mötte också denna gång en gammal klasskaveri. Turligt nog var hon av den uppmärksamma typen och hojtade till hälsning i god tid, så att jag både hann ta ögonkontakt och hälsa tillbaka. Jag är nämligen urdålig på att känna igen och hinna reagera och allra minst hälsa på folk när jag springer. Som sagt.

Svängde via Öjan på kvällsvisit sedan. Satt och drack kaffe med pappa och dryftade viktigheter. Eller kaffe och kaffe, förresten. Det var han som kokade, så man kan kanske mera tala om beck. Det är så starkt att tårna krullar ihop sig under bordet. Jag hällde i mig två svarta, trögflytande muggar och blev så till mig, att jag efter att ha kommit hem frenetiskt skrubbade knapparna till elspisen skinande rena med en svamp och Yes Powerspray. Med Guns N' Roses på näst högsta volym i öronen.

---------------------
Tillägg en minut senare:
Insåg just att mina fyra senaste inlägg handlar om kaffe. Vad säger det om mig egentligen?