Krax

Hade huvudbry med en kråka igår. En skruttig, skraltig sak som satt på gården, just där jag ska gå när jag går till bilen. Skabbig och tilltufsad satt den där och kved. När man närmade sig gapade den bara stort med sin näbb och visade ett eldrött gap och skränade tafatt. Lyfte på vingarna ibland, och flashade en fläckvis naken och fjäderlös kråkkropp.

Det sjukaste av allt. Med jämna mellanrum lutade den sig framåt, framåt, framåt, tills den vilade huvudet mot marken mellan fötterna. Sedan stod den krokig som ett upp-och-nedvänt U långa stunder. En trasig, halvdöd kråkjävel stod där och svajade med huvudet i marken. Som någon slags krapulantisk individ i samhällets bottenskikt. Där satt den sedan hela kvällen. Kan hända att den hade suttit där redan på morgonen, jag vet inte så noga. Hur som helst. I många långa timmar bongade jag den där samma äckliga kråkskrutten där den satt och tog spjärn med pannan mot marken.

Nu hittade jag ingen bra bild på "kråka krapula huvud marken totally sick shit" när jag försökte bildgoogla. Fick därför rita lite själv istället för att kunna återge händelsen så konkret som möjligt. Mina kollegor brukar säga att jag är bra på att teckna. Det ser man ju tydligt här.

Kunde den förresten inte gå och dö någon annanstans? Det är en sådan fiilisdödare med en vacker kväll i maj, när det just börjar grönska och doftar gräs och löv. Och så sitter det en halvdöd kråka och förstör alltihop.