onsdag 23 maj 2012

Dog ihjäl

Jag och bästa L stämde träff för att dra lite intervaller i Roskaruka ikväll. Jag gapade ju någonting om att "jag ska husera oftare i Roskaruka framöver" häromsistens. Över lite vin i lördags kom vi - jag minns inte längre vem av oss - därmed överens om att dra en backträning inkommande vecka.

Backträning är den bästa träningen om man vill se snabba framsteg. Och mitt springande har gått både segt och sakta den senaste tiden. Lite pinande behövdes alltså. Som variation om inte annat. Och backträning är pina, oberoende av hur snabbt man orkar springa. Det blir tungt i alla fall. Och herregud så tungt det var ikväll. Herr. E. Gud! Jag kommer inte ihåg när mina framlår skulle ha krampat senast, men nu fick jag dem knappt att funka.

Som tur var så vann jag! Gällande svärande, bannande och klagande alltså. Vilket man egentligen inte får göra när man har ställt till det själv, jag blir så trött på sånt. Men när det var så tungt, och gjorde så ont och jag mådde så illa. Måste flämta fram lite eder efter varje intervall, och bästa L pep understödande bäst hon hann vid sidan av. Ja-a... Nog får man fråga sig... Är man riktigt frisk i huvudet... Fy fan... Vems jävla idé var detta... Finns det faktiskt inget bättre att göra... Nog kan det vara jävligt det här... Titta nu en sån fin kväll, och här lider man... Jag dör nu... Aj, fan vad det tar... Och så vidare. 

Jaha. Så var det gjort. En backträning i Roskaruka. Det rev bra, kan man lugnt säga. 


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar