lördag 26 november 2011

...och del två

Förresten, på temat pinsamt, en grej till. Känslan när man träffar en bekant på stan, inte en god vän, utan en sådan där som man lärt känna via vänner, via jobb eller någonting annat. När man träffar på en sådan, hälsar med ett hej, och personen sedan av misstag gör en rörelse som man misstolkar som en inbjudan till en kram, och man blixtsnabbt nappar på och hälsar med den där kramen.

Ungefär en nanosekund in i kramen märker man att det som den andra gjorde inte var en inbjudan till en kram, utan snarare en lite yvigare gest med armen när man säger "hej". Och personen man klänger kring halsen på tänker "wtf?" och man själv undrar vad fan man håller på med och ifrågasätter VARFÖR man panikartat kramar denna ytligt bekanta människa. Det är en lite pinsam känsla.

Signatur: harpersonligerfarenhet_84

2 kommentarer:

  1. välkommen till gänget!!! //Nina

    SvaraRadera
  2. He e liksom en hårfin nyans inom den sociala kodavläsningen hede ti uppfata hu folk ha tänkt häls på ein. Ibland tolkar man en felaktig rörelse feil, å märker e föst tå man sjölv ha reagera - å tå ha å den andra parten läst åv att man tänker kramas. Å tå ere fö seint!:P

    SvaraRadera