Ny dag, nya lärdomar

Jag är inte sådär annars något julfreak, jag ser inte riktigt den där überhypade grejen med hela högtiden. Jag gillar själva julhelgen, det gör jag. Samlas med lilla familjen, äta gott, sitta i lugn och ro och dricka glögg och prassla med konfektaskar kring tända ljus. Jag gillar doft av gran, och jag gillar att vi sitter och öppnar paket i lugn och ro, och jag påtar gärna med jultårteplåtar i köket till julkaffet. Ifjol bakade jag till och med egna pepparkakor, tro det eller ej. Jag gillar den mysiga, trevliga stämningen på julaftons kväll.

Men för min del får julen vara just under julhelgen, inte månader eller veckor på förhand, det räcker så. Det verkar som om mina kollegor är bra mycket mera exalterade över julfirandet, de pratar mycket om det och verkar ha en bra mycket mera intensiv relation till julfirandet än jag har. Det blir därmed en del julsnack på jobbet på dagarna. Jag brukar mest nicka och lyssna. Ibland får man höra nya och annorlunda saker, när man ändå kommer från olika kulturer, finska och finlandssvenska.

Men. Visste ni att man inte firar lillajul inom den finska kulturen? Detta faktum blev jag varse i fredags vid morgonkaffet på jobbet. Jag visste att Lucia är något som bara vi finlandssvenskar firar här, men jag hade inte tänkt på lillajul som ett sådant fenomen. Jag tittade i kalendern och frågade om någon av de andra mindes när det är lillajul, varpå jag möttes av frågande blickar. Lillajul fanns inte på deras världskarta, de hade inte ens hört talas om det. Aldrig någonsin. Och jag var lika förvånad jag - jag visste inte att detta var en finlandssvensk grej. Inte någonting som vi direkt har firat på många år, men ändå.

En annan arbetskompis kommer från ett tvåspråkigt hem, och har därmed också firat lillajul som liten. Vi räknade då upp hur man gör, och kollegorna trodde först att vi drev med dem. Och onekligen lät det lite påhittat. "Jamen, lillajul. Då när man tar in en liten, liten gran. Och lägger ut önskelistan under kvasten på trappan, så att den lilla, lilla lillajulstomten kan hämta den. Och så får man små, små lillajulpaket istället". De var bara "Jaha... äter man en liiiten skinkskiva också? Och ett grötriskorn? Och dricker en droppe glögg på det?". Eller de tänkte högst antagligen det.

Där ser man.