Det ytliga inlägget

Förresten, som ni ser på bilden i inlägget nedan ser min naglar förjävliga ut. Det är snyggt med långa och fina naglar, och det är snyggt med korta och välskötta naglar. Själv föredrar jag långa, i den mån jag klarar av att hantera dem. När de blir för långa brukar barnen på jobbet kommentera dem, och så blir det jobbigt att skriva på tangentbordet, och så är de ivägen när man ska lyfta skrot, bowla och öppna ölburkar. Barnen förresten, de noterar vissa detaljer direkt, som långa naglar och dingliga örhängen.

Jag brukar vanligtvis ha naglar som växer snabbt och blir starka. Men de senaste månaderna har mina naglar fått fnatt. De skivar sig, går sönder och spricker. Och de går sönder innan de ens har fått den där smala, vita randen (som på småpojkar brukar vara svart), de skivar sig så långt att de är trasiga ända nere där de sitter fast, och man får klippa dem snaggkorta. Nu är de olika långa - eller olika jättekorta - fnasiga, trasiga och ser riktigt asiga ut. Jag gillar det inte alls, och vet inte varför de ser sådär dåliga ut. Är det brist på något ämne? Vad borde jag äta, kalk? Hm. Jag vill ha mina naglar tillbaka.