Redogörelse:

Så var det tenten då. Hade inte riktigt megakoll på var Åbo Akademi i Jakobstad ligger (eller överhuvudtaget någonting som ligger i den stan, benhård kokkolabo som jag är), så jag var tvungen att googla innan jag åkte för att veta var i förhållande till Stadshotellet tentplatsen låg. Sedan var jag också tvungen att ta ett pit-stop på S-market på vägen, eftersom jag inte hade något suddgummi. Så mycket kom jag ihåg, att det kan förekomma suddande när man tentar. Sedan var jag klar att åka.

Utan svårigheter hittade jag fram till den stora byggnaden med ÅA-logo på sig, och förundrades lite över att det bara stod en bil parkerad utanför. Tassade in genom dörren och - kom in i en helt död lokal. Gick genom en mörk korridor, ut i en mörk aula. Inte en levande själ, inte ett ljud, inte en rörelse. Traskade uppför trapporna och orienterade mig fram till en annan korridor med ett kansli. Där en kvinna satt. Det var det första tecknet på liv jag hade sett, annars var det ekande tomt i byggnaden. Vilket ju var lite konstigt, med tanke på att jag sedan en månad tillbaka hade kommit överens med ÅA att jag skulle komma och tenta på en av deras allmänna tentdagar. Hann redan bli lite fundersam - hade det skett ett missförstånd?

Men nej. Det var bara på det viset att hela personalen, utom just den här kvinnan, var på disputation i Vasa just denna fredag. Och att man därmed inte hade någon undervisning idag, och att ingen heller skulle tenta. Ingen utom jag.

Så gick det till när jag fick lämna in ytterkläder, väska och telefon åt damen, och sedan traska in i tentsalen för att slå mig ner helt ensam och öppna mitt kuvert innehållande frågorna. Sedan satt jag där och skrev. Skrev och skrev. Alldeles mol allena, inte ens en övervakare hade jag med mig, utan jag fick efter avslutat skrivande gå och lämna in svaren till kansliet. Knappa tre timmar tog det, och fiilisen efteråt var helt okej. Tror nog det blev godkänt, vore konstigt annars. Så var det bara att kvittera ut ägodelarna och gå ut tillbaka. Som en färdigtentad kvinna.

Efter väl förrättat värv blev det en kaffedejt hemma hos min ex-sambo C. Hon med de röda gummistövlarna och den pyttelilla handstilen. Vi bodde tillsammans i två år under åbotiden, så det var väl lämpligt att avsluta den sista tenten med lite åboreunion.

Gott kaffe ur fina muggar drack vi, medan vi pratade lite gamla grejer och lite nya. Och som jag har saknat C:s roliga formuleringar och gulliga tankar! Riktig flashback till kaffebordsdiskussionerna i vårt kollektiv. Sådär om man ska bo tillsammans med någon så rekommenderar jag C. Hon hör till de där som bara är lätta att ha under samma tak.

På väg hem vek jag in till Nyströmsbackan och hälsade på parenteserna. Ytterligare diskussioner, mera kaffe och lite häng i soffan. Sedan hoppade jag i bilen och vände näsan mot Neristan. Nu börjar helgen!