Drog iväg för att äntligen få testa det nya Bodypumpprogrammet ikväll. Äntligen och äntligen, egentligen hade jag gärna fortsatt med det gamla en tid ännu, hade inte hunnit öka tillräckligt, tyckte jag. Men efter en dryg veckas (eller är det TVÅ?!) snorande, hostande och ryggstrul var det "äntligen" att överhuvudtaget få ta i en skivstång igen.
Och så var det ett sådant värdelöst pass. Riktigt skit. Jag gillade det inte alls. Det var petigt, opraktiskt, råddigt och på alla vis frustrerande. Bicepspartiet var den enda ljuspunkten, det var riktigt bra, kommer säkert att kunna öka där. Men i övrigt - nej.
Nu vet jag dock följande:
a) Jag hatar alltid det första passet när det byts. Har alltid gjort det, förutom då den senaste serien. Den var bra från första stund.
b) Det råkade vara ett överfullt pass, och jag fick en skitdålig, trång plats. Dessutom tog mina favoritvikter slut, så jag fick köra på de äldre viktskivorna, de som inte har några hål att hålla i när man ska byta eller använda dem som handvikter.
c) Sjukdom, paus och en rygg jag inte riktigt litar på = jag är svag som ett halvt russin. Också det är nedslående.
Förutsättningarna var alltså skit. Nu ska jag bara gå typ två gånger till, sedan är jag kaveri med Bodypump igen. Men ikväll tillåter jag mig att sura och vara bitter.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar