Hade strömavbrott här igårkväll. Då upphör som bekant alla elektriska apparaturer att fungera. Som klockradion, till exempel. Och telefonen dog den också, efter att ha skrikit om låg akkunivå hela kvällen. Jag tyckte jag var knepig när jag kom på att pulsmätaren ju har en alarmfunktion, men när jag plockade fram den i stearinljusets sken - då var den också död. Tydligen hade batteriet bestämt sig för att ta slut just vid detta lämpliga tillfälle.
Blev lite kris i det Kronqvistska hushållet. Hur vakna följande morgon? Ingen chans att jag skulle vakna självmant i tid, nämligen. Jag är trött som en sengångare på Prozac på morgnarna, det säger jag er. Jag har enbart av den anledningen en klockradio i bruk, trots att åttiotalet upprepade gånger har ringt och velat ha den tillbaka. Tro inte att en sådan fjuttig sak skulle räcka, trots att jag vrider volymen i botten när jag ställer alarmet på kvällen. Jag har förutom klockradion inte en, inte två, utan tre separata alarm inställda på telefonen med jämna mellanrum. Jag snoozar på alla.
Ändå sitter det hårt åt de flesta morgnar. Kan komma högst en morgon på fyrahundra som jag inte direkt kvider av trötthet och snoozar i all evighet tills det inte finns en sekund kvar att förlora. Och då är jag ändå rätt snabb med morgonbestyren.
Nåväl, elen kom tillbaka efter kanske en timme. Lade blixtsnabbt telefonen på laddning och hoppades att det elen skulle vara kvar så länge att akkun i alla fall skulle hinna återhämta sig hjälpligt. Och nog höll den där elen i sig hela natten. Tills det blev morgon, det första alarmet började pipa, och jag lidande svor mina första ramsor och ojade mig över att jag var så dödstrött att jag aldrig kommer att orka kliva upp. Fyrtio minuters snoozande senare fick jag göra det ändå. Fy.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar