Nå nog var det ju lättare att kliva upp imorse, när man fick sova en timme längre. Kul grej förresten: jag vaknade imorse och frös litegrann, satte fötterna i golvet och skrek nästan till, för golvet var iskallt. Herregud, nu är det -30 grader ute, hann jag tänka. Huttrade mig igenom lägenheten och upptäckte att fönstret i vardagsrummet stod på vid gavel. Så öppet ett fönster kan vara. Hade så stått hela natten. För att jag igår slog upp det medan jag borstade tänderna för att få in lite frisk luft. Glömde sedan att stänga det. Så att inatt har jag sovit med vidöppet fönster i minusgrader. Undra på att det var kylslaget här.
Ibland är jag så himla yr att det inte ens är sant. Jag kan skratta åt mig själv för att jag är en sådan klåpare. Fummelskaft. Pynj-Lisa. Minns ni när jag slet upp dörren när grannen badade bastu en gång? Eller när jag klämde sönder paraplyet genom att slänga igen en dörr på det.
Annan sjuk grej. Jag sprang vilse häromkvällen när jag var ute på en kvällslänk. Jag sprang vilse i min egen hemstad. Sprang en sådan trevlig länk, det var beckmörkt och duggregnade lite, och jag var så inne i mina egna tankar att jag plötsligt hade sprungit all världens väg längs en väg jag absolut inte hade planerat. Reagerade plötsligt när jag såg Prismaskylten torna upp sig framför mig. Konstaterade bara att "Jaha. Och exakt vad gör jag här?".
Sedan kan man ju fråga sig varför jag idiotförklarar mig själv på det här viset. Det är väl inget att stajla med att man gör bort sig. Typ "Tihii, jag har ingen aning om vad Finlands president heter, så dum är jag". Men ändå. Det blev såhär nu.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar