Dagen Då Energin Aldrig Tog Slut

Jag har varit så väldigt energisk idag så att det nästan har slagit gnistor kring sporrarna där jag har marscherat fram. Efter jobbet hann jag precis hem och byta om innan det var dags att sticka iväg på måndagspumpen på gymmet. Det var en tung träning, jag gav mitt absolut yttersta och låg och kved på golvet när den sista axelpressen var klar och skivstången dunsade i marken.

Senast i det skedet brukar energinivån vara på minus, och det är med simmig blick man börjar söka sig hemåt för att försöka laga mat innan man dör ihjäl och avlider tills man stupar. Typ. Icke idag. Jag hade ett livsviktigt ärende till Clas Ohlson, och dit styrde jag nu mina darriga men annars pigga ben. Snöflingorna singlade ner och julbelysningen glittrade så vackert, där jag traskade fram på kokkolagatorna.

"Okej, snabbt via Classe nu, och så får jag ta en snabbhandling på närmaste närbutik i något hörn, för jag kommer inte att orka åka till någon market och storhandla" tänkte jag änsligt, beredd på att mattheten skulle slå mig i huvudet när som helst. Icke. Jag traskade runt på Clas Ohlson och tittade på det ena med det andra, hittade det jag skulle ha och handlade grejerna.

Sedan kunde jag ju ha hoppat via Siwa, köpt typ en tonfiskburk och hastigt rusat hem för att fixa mat i detta kritiska skede. Men näääää, tänkte jag sävligt. Varför inte ta bilen och åka till Minimani och handla ordentligt nu. Gjorde upp en mental inköpslista, det var många saker som fattades. Så åkte jag alltså till Minimani. Tog god tid på mig, handlade allt jag skulle och traskade ut till bilen med en tung kasse.

Hemma sedan. Petade jag på med allt möjligt, duschade, plockade i skåpen, kopplade i grejerna jag köpt på Clas Ohlson och pynjade på. Började småningom koka mat och sådär. Nu har jag precis dinerat klart och sitter och sippar på kvällskaffe. Utan att vara det minsta trött eller någonting. Kunde i princip dra iväg på rave ännu ikväll. Energin minskade aldrig idag, vilket är ett stort mysterium. Jag menar, efter jobb och träning och traskande i stan och storhandel och allt möjligt, dessutom i sisådär femton graders köld. Fattar inte. Ja vaalt int eins knaro.