Självständighetsdagen 2011

Sicken skön och slapp självständighetsdag det har varit! Helgerna annars går så svindlande snabbt att jag tycker att jag aldrig hinner med någonting. Vips är det söndag kväll och man börjar peta med matlådor eller plocka med tvätt, samtidigt som man undrar varför man inte gjorde detta typ i fredags, eller kanske i lördags. Så att man inte behöver hänga tvätt halv ett på natten, eller försöka slamra tyst med kastrullock för att hela huset sover. Idag har jag då hunnit tvätta lite, plocka lite, sy i några knappar, titta på webb-tv... allt möjligt småplotter.

Och som det har snöat idag! Hela dagen har det singlat ner. Jag drog ut och sprang framåt kvällen och snön bara yrde kring fötterna, och hela tiden kom det ner mer. En bra länk blev det, hemvägen blev längs ensliga stigar och delvis längs elljusspår. Det var nästan sagolikt i skogen, snöigt och vitt, men beckmörkt. På de ställen där det var elljusspår sprang man liksom i ljuskorridoren, strax utanför var det svart. Och tyst.


Senare ikväll for jag till gravgården och tände ett ljus på faffas och fammos grav, för självständigheten. Inte en endaste människa såg jag till. Parkeringen vid gravgården var tom, alla spår var nästan helt översnöade, och ingen syntes till. Också här var det en riktigt kompakt tystnad, och ett mörker som bara bröts kring de utplacerade lyktstolparna. Och såklart lyste ljus på gravarna överallt, som små, flammande prickar. Det är vackert på gravgården.

Så har jag varit och hälsat på min bror också. Eller våldsgästat, heter det kanske när man beställer kaffe och sedan tar bästa platsen framför brasan. Mmm, brasa.

Nu har jag precis kommit hem, fixat ihop morgondagens lunch och börjar känna mig redo att anta en ny arbetsvecka efter dessa fyra lediga dagar. Men först en natts sömn. Gonatt!