torsdag 8 december 2011

Kyykky

Fick inte min vanliga plats på pumppipasset idag. Vilket alltså är längst fram i högra hörnet. Jag blev istället trängd någonstans i mitten, vilket gav mig möjlighet (eller tvingade mig) att iaktta hon som stod framför mig, och återigen förundrades jag av faktum A och B.

Faktum A är: hur kan man inte hålla en jämn rytm som går på 1-4? Nu är jag ingen musikalisk virtuos, och jag går inte på Bodypump för att avnjuta musikaliska mästerverk eller typ dansa, men någon slags rytm kan jag ändå hålla. Jag blir så himla förbluffad över att det finns folk som verkligen inte kan det. Om man instrueras att lyfta en fyra, alltså i hastigheten 1-2-3-4, det som heter superhidas på pumppispråk - hur kan man misslyckas med detta? Och om man instrueras till en tasainen kakkonen alltså 1-2 - hur kan man inte räkna så långt och hållas någotsånär i den rytmen? När man hela tiden har instruktören precis framför näsan, och hon lyfter i samma takt.

Faktum B: detta verkar vara en jättesvår rörelse. Alltså att ta ett steg framåt och sänka kroppen rakt ner. Det gör nästan ont i en själv när man ser alla vinglande knän och svårigheter att hålla fötterna någotsånär höftbrett. Vissa står med fötterna en meter isär och vinklar knäna inåt och krånglar sig fram och tillbaka. Liksom om man för varje utfall på nytt måste fundera ut hur man ska göra.

Nu är jag verkligen ingen expert på detta, verkligen inte. Jag gör säkert själv hundra fel och skulle säkert bli tillrättavisad gällande ungefär alla rörelser, det tvivlar jag inte på. Men just det där med att göra rörelserna i någon slags logisk rytm, så att en långsam fyra är långsammare än en jämn tvåa, och få tårna att helst peka framåt vid utfallssteg och inte vingla som en fura i storm, det verkar vara knepigt för många. Jag bara undrar vad det beror på. Kroppsuppfattning? Bålstabilitet? Någon fysioterapeut som vet?

5 kommentarer:

  1. Verkar som du ha fått opp koffeinhalten i kroppen igen? :D

    SvaraRadera
  2. Faktiskt så har ja fortfarand ganska ovanlit hög blodnivå i mitt kaffeomlopp. Men beter än igår iaf. Imoron ere friidan, å tå brukar e val typ en panno på förmeddan:)

    SvaraRadera
  3. Bristande linjering sku ja bedöm som nedsatt stabilitet kring höften! Å deilvist i bålen å. Sama som man siir i skiderspåri, ti som skeitar me knäädre inåt. Tukijalka pettää.

    Min erfarenheit åv pump (som int e na ti skryt me) e att stor deil tyvärr har dubelt fö mytchi viktre på stanje vilket gör att di på så sätt mistar kontrolln å utför övninje feil å oändamålsenligt.

    SvaraRadera
  4. Säkert skulle fler ha betydligt lättare för BP om man tränat med tyngder förrut. Oftast verkar det dock som folk som är där aldrig rört vikter förr i sitt liv. Felaktigt utförande, bristande balans eller styrka brukar märkas ganska fort om man är ovan att röra på sej, speciellt när det gäller BP´s snabba rörelsemönster som int e så lätt att tackla första ggrna.

    Eh, he e ju lite småkul att skåd på ibland hur folk tränar.

    SvaraRadera
  5. Sofi >> Ja hoppast att tu sku svara:) Nå, bålstabilitet å kroppsuppfattning e typ ti enda fysioterapitermen ja snappa upp såde på na kuntoutusryhmäpalaveri på neuron tå ja arbeita på sjukhuusi, så ja droo mest till me töm. Ja, å neglect såklart;) Aha, så dömde "sågaren" som vi kallar döm till (som star breidbeint å sågar skate varinda kväld vi elljusspåri) har liti sama problem? Ja troodd nämligen att e beroodd på roko balans, alltså att man int vågar för över tyngden på glidstsiidri, å täför star mitt imillan å att denna dåliga balans gör att man fegar och knääden sjunker inåt. Aha! Rolit ti hör en sakkännares analys :)

    Jeppis >> Fast ja tror samtidigt att BP kan funk som en inkörsport ti styrketräning på gym... Iaf för nan? Ti flesta kvinnfolk (nu gissar ja förstås bara) har noll erfarenheit åv ti hald i en skivstang, å på BP får man liksom en mjukstart, elder iaf en uppfattning åv va man kan göra me en tokan.

    SvaraRadera