Gym och sånt

"HÄJ!" som Alex och Sigge skulle säga. Sorry, jag är helt besatt av dem nu. Kunde lyssna på deras podcaster tills öronen ruttnar. Jag har vissa grejer som jag periodvis snöar in helt totalt på. Häromsistens var det trollkarlen och komikern Carl-Einar Häckner, som jag visserligen har tyckt om sedan jag bara var en tvärhand hög. Nu för en tid sedan satt jag och youtubade fram alla produktioner och shower och sketcher han varit med i och kunde inte få nog. Jag eelskar Carl-Einar Häckner. Men det om det.

Nog för att det har varit trevligt att börja jobba igen, men det kräver en viss inkörningstid innan man är van igen. Tydligen hinner man bli van vid en lallartillvaro på bara elva dagars ledighet. Idag var jag tvungen att bädda ner mig för en ordentlig tupplur innan jag drog iväg på torsdagens pumppipass. Vaknade två minuter efter att man inte längre kunde anmäla sig till passet, så det blev att sticka dit på vinst och förlust och hoppas att det fanns platser kvar.

Vanligtvis behöver man inte nödvändigtvis anmäla sig till passen. Ibland om jag råkar sitta vid datorn brukar jag klicka iväg en reservation så att jag inte ska behöva gå dit så tidigt, men oftast räcker det att man anmäler sig i kassan. Men - som alla vi som går på gymmet året runt vet - så är det ju lite speciellt just nu i januari. Gymmen är fucking överbefolkade, det är total hysteri av alla som trängs där.

Om tre veckor är det klart lugnare. Om sex veckor är det precis som vanligt. Det är så löjligt att det inte är sant. Att folk verkligen är sådär pjaso. Ni vet: börjar sitt nya liv i januari, skaffar gymmedlemskap, betalar dyra pengar och går på några gympass. För att senast i februari lägga upp fötterna på soffbordet och fega ur. Sori nu, men det är ju bara töntigt. Att megasatsa tre veckor i januari varje år är väl bara att lura sig själv.