Njutning 2.0

Jo, ser ni! Idag, midsommardagen till ära åkte jag ut till skären och spenderade dagen där. Detta eftersom jag redan på morgonen fick inbjudan där jag flyktigt hann läsa någonting om "[...] skären [...] röka fisk [...]". Noggrannare än så behövde jag inte läsa för att omedelbart packa mina saker i en liten väska och styra iväg så snabbt som min vän Audix klarade.

Och vet ni en sådan fa-bu-lös dag jag har haft. Till den dagen behövdes a) sol b) bikini c) madrass på terrassen d) saltvatten på några meters avstånd. Jag har njutit i solen hela dagen. Bara bytt ställning lite, omväxlande bläddrat lite i en bok och klickat fram en bra podcast på mp3-spelaren. Druckit lite kaffe. Kan ni fatta, en hel dag av det jag tycker allraallra mest om. Sommar och sol.

När man hade legat en stund och kände för en paus var det bara att traska iväg några steg och bada. Sedan upp tillbaka och fortsätta med dagens enda uppgift: njuta.

Man blir så bortskämd där i skären. För det första bara genom att vara där. Men för det andra exempelvis genom att ens pappa sitter och binder en så bra bastukvast som man sedan får ta i handen och gå ner till bastun med. Bada i en björkdoftande vedbastu med måsarna skränande utanför fönstret. Bada naken alldeles ifred i en havsvik i klart saltvatten. Soltorka på bastutrappan.

Ingen hejd på njutningarna, för rätt vad det är så bolmar det ut den enrisfyllda rökugnen och snart får man sätta tänderna i en perfekt rökt laxbit.

 Flipflopväder är det bästa vädret! Ni ser att planen jag hade här för någon vecka sedan nu har infriats. Länken på höger vrist har onekligen en flipflop under sig. Ajaj så bra det är.

I nyss nämna skodon traskade jag iväg till komposten på den lilla stigen som leder dit. Stod och trampade omkring där i gräset och tömde komposthinken i behållaren. Strödde omsorgsfullt på strö och traskade tillbaka. Strax därefter gick pappa till komposten och hoppade högt när en huggorm slingrade fram där ur gräset. Jag missade den bara med en hårsmån. Eller kanske den missade mig. Mina tår i alla fall, som spretade så lägligt ur sandalerna. Hu.

Nu har jag återvänt till stan med blossande kinder och ett sådant där lugn i själen man kan ha när man har haft det riktigt bra en hel dag.