Dan före dan före... eller något

Idag började jag dagen med att agera limpvakt vid ugnen. Min mor höll nämligen på med Stora Julbaket, vilket innefattar en alldeles lämplig mängd bröd. Fyra. Vad man ska med adertontusen rågbrödskakor till när man är fem skallar i ett hushåll över jul vet jag inte. Ändock har sådana bak förekommit under detta tak när jag var liten.

Min pappa tyckte nämligen att det var himla pittoreskt att baka våldsamma mängder bröd i Stora Bakugnen i källaren. Istället för plåt som underlag för bröden att jäsa på användes till exempel gamla nedskruvade dörrar, vill jag minnas. En ofantlig massa bröd blev det. Ganska torra och smaklösa, men är det Stora Julbaket så är det, tänkte högst antagligen min far med han gnagde på de sega brödkantarna ända till midsommar.

Numera har far blivit nedröstad vad gäller Stora Julbaket. Mors fyra limpor med russin i passar så mycket bättre. Och är jävligt mycket godare också. Allt detta tänkte jag på när jag plikttroget satt och säkerställde att den bruna ytan på bröden inte blev svart, och kände den underbara doften av mors bak. Underbart doftade det nämligen. På julafton ska det bli gott med mammas limpa!

Jag har även besökt två trevliga damer idag. Den ena satt prydligt i soffan, agerade diskussionspartner och bjöd på kaffe. Den andra klättrade i soffan, tuggade på ljusstakar och kameraladdare, imponerade med att uttala autentiska pruttljud, rev ner böcker ur bokhyllan, lekte akrobat på en roddmaskin och bestämde sig helt plötsligt för att bajsa i allsköns ro. Men jag tycker om dem båda två, trots att de beter sig lite olika.

Det snöar! Hade kommit ganska mycket redan inatt, och det har fortsatt under dagen. Jag var seg och trött när jag kom hem från mitt besök. Slog mig ner i soffan i ett nästan mörkt vardagsrum, åt en banan och drack en mugg glögg och fick lite ny energi. Hann till exempel med att klistra ihop mitt pepparkakshus med smält socker. Det ska stå över natten och bli riktigt stadigt, imorgon ska det få glasyr på sig.

Efter att ha pysslat på här hela kvällen, kändes det plötsligt som om jag hade lite extra spring i benen, så trots att det var sent - "Björnes Magasin ha sluuta fö laang sedan!", som man säger i Närpes - drog jag på mig löparstassen och gjorde en kvällsrunda. Det var bedrövligt väder, snön yrde omkring och vinden pinade ordentligt. När jag sprang över broarna piskade vassa snöflingor i ansiktet, och blåsten ylade och ven utifrån havet. Riktigt overklig, spöklik känsla att springa där ute i mörkret. Jag såg kanske en bil på hela rundan, annars folktomt. Men en helt okej kvällslänk.