onsdag 21 mars 2012

Videokväll

Idag fick jag ett oerhört trevligt textmeddelande under eftermiddagen. Nämligen en inbjudan till min goda vän P efter jobbet. Mera exakt så gällde inbjudan kaffe och "titta på en video från en skidtävling när vi var sju och åtta år gamla". Nappar man på sådant eller? Hallå, jag hade praktiskt taget kunnat ta ledigt från jobbet för en sådan sak! Efter att ha packat ihop pinalerna på kontoret var det således bara att styra kosan mot Halkokari och bänka sig vid tv:n.

Eller ja först var det såklart sedvanligt häng i soffan, kaffe och prat med de två små invånarna hemma hos P. Jag fick spetsa lilla talterapeutörat för att hänga med i de snabba funderingarna som treåringen delade med sig av. Han pratar duktigt för att vara så liten, men snabbt, mycket och växlar fort mellan ämnen. Det var en lång berättelse om någon båtfärd med stora båten till mommos eller sedan var det inte mommos utan det var visst villan och sedan fick man äta fil i något skede, oklart om det var i båten eller när man kom fram, och så måste man vara försiktig när man gick på bryggan, och så var det något band man skulle hålla i och det ena med det andra. Och så växte det bär på någon holme också. Ojoj.

Treåringen: *prata, prata, prata*
Mamma P: Nej, nu får du vara tyst när mamma pratar!
Treåringen: *pratar ännu mera oavbrutet* 
Mamma P: Hördu! Nu pratar mamma och Maja! Nu får du gå och leka. Du behöver inte sitta där med marthaörat!
Treåringen: *världsrekordpratar* 
Mamma P: Men gå och lek! Eller gå åtminstone och koka kaffe då, istället för att sitta här.
Treåringen: *oförstående blick*  
Mamma P: Jaa-a. Det skulle nog vara det bästa du kunde lära dig. Att koka kaffe åt mamma.

Sedan, när vi hade druckit kaffe (som treåringen alltså inte kokade) så var det videotajm. Och ujuj, så hjärteknipande det var att se den lite skakiga filmen från Sandhagens elljusspår 1992. Där syntes en prick som kom närmare och närmare. En liten pyttig figur, som tappert "sparkka å staka" precis som pappa hade lärt ut. 

När pricken närmade sig kameran såg man att det verkligen var Maja 8 år som flinttade fram där i spåret med nummerlappen på bröstet. Toppluva och ljusa hårtestar som spretade rakt ut. Och alldeles för långa stavar, faktiskt. Hur hade pappa givit mig sådana? En stund senare kom P. Fjuttade på duktigt hon också. Inte fullt så långa stavar. Men en mycket rosa toppluva. Behöver jag berätta att jag darrade lite på underläppen när jag tittade på de där småttingarna i skidspåret? Antagligen inte.

Det fanns andra videosnuttar också. P:s mamma och pappa var sådana som ägde en av de där monstruöst stora videokamerorna då i nittiotalets början, och därmed finns lite klipp från olika ställen där vi båda varit med. Jag fick se min mamma stå och huka sig på en terrass i stentvättad jeanskavaj med en kaffekopp i handen tillsammans med dåvarande kollegorna. Och pappa stå i stickad polo och grilla i skären och berätta om en gång när elden var lös på mellantaket till bastun. Ja, och så en blixtsnabb undanmanöver med kameran när ett par familjemedlemmar nakna kastar sig ur bastun i sjön på midsommarafton.

Ja jävlar. Det är kul med video.

5 kommentarer:

  1. Men ååh, vad underbart med en video på lill-Maja i skidspåret! Jag blir ju alldeles tårögd då jag tänker på hur det skulle vara att få se film på sig själv som pytteliten.
    Plus att jag får ångest och dåligt samvete för att jag nästan aldrig filmar mina barn.. Men jag fotar dem desto mera istället.

    Du är annars välkommen hit och talterapeuta lite med Emil. Han envisas med att säga "nem" istället för "men" och så är det ett annat ord han säger fel också, men det kommer jag inte på såhär tidigt på morgonen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Har inte heller sett rörliga bilder på mig själv från den där åldern (hemma finns korta snuttar på kanske sammanlagt två minuter finns på när jag var typ tre-fyra år, filmad med någon slags smalfilmkamera) så det var lite häftigt. Hehe, jag har faktiskt en filmsnutt av DINA barn, filmad med telefonen vid Nätören! Emil är så liten att han tultar runt med blöjrumpa :) Men många fina foton måste du ju ha, jo!

      "Nem" låter ganska sött faktiskt :) Men jovisst kan jag svänga in och teraputta Emil. Får jag fria händer? Om man skulle fixa lite kokkoladialekt åt honom samtidigt, höhö :P

      Radera
    2. Nu minns jag förresten detdär andra ordet han kastar om bokstäverna på. "Man" uttalar han "nam".

      Radera
  2. Tack för igår, de va trevligt med besök. Du har annars fått en ny beundrare, Aleksi har nämnt ditt namn ganska många gånger sen igår:) första han frågade mig i morse var om månne Maja har vaknat. O före han for till dagklubben frågade han sin pappa om Maja kommer till oss ikväll:) Men han var lite bitter när du gick iväg med vår siksaksax, o var på väg o hämta den i morse.

    Kram Piisu

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack snälla Piisu för extemporeinbjudan igår! Det var en hurja trevlig kväll med dig och boysen, och videona var så bra!:)

      Hihi, vad roligt att min kompis Aksu mindes mig följande morgon. Jag skröt för kollegorna om att jag hade träffat en treåring som uttalade meningen "Jag vill också ha skinkpastej" igår, de var mycket imponerade :D

      Saxen väntar här på er, kom snart och hälsa på! Kram!

      Radera